Saturday, December 13, 2008

Explore Mongolia

gesen shine utgataigaar websitaa saijruulaj snaatai baiuna suuliin ued jaahan shine snaanuud oroj irej baga bagaar bichij ehleed baina yadag ch baisn uul n website saijiruulaad heden mashinii naalt hevluuleed mashin deeree naagaad yavbal uul n iim olon huliin gazar hed heden hun naadamaar oloj boloh l yum shig snagdaad baih yum daa. suuliin ued ovoo setgel snaa maan deerdej bain gevch ih hund ajil bas huniig alah yum bain shuu ajillaj ajillaj ireed l shuud l neg hool idsen boloood l or luugaa l oroh yum daa uur hiih ch yumgui bolchih yumdaa ger bulgui gancaardaliin amidral gedeg ch bas l novsh yum baian shuu gevch odoo yay geh ve iim l yum bolj baigaa bolohloor bi odoo yah bilee dee. ungursun saihan dursamjuudaa snaj l setgeleer unah yum daa gevch neg uee bodvol unenteigee evlerej ih yum oilgoj suraj bainaa. bas ch ene chin hund neg sergelt ugdug yum bain shuu hun chin bas haaya haaya neg sergej baih estoi yum gedeg shii zarimdaa uilaj aij ichej baih hergtei gej unen shuu. odoo ingeed negent gancaaraa bolson bolohoor snaaa zovoh yum ugui uuriin bodson snasn yumnuudaa hiij ehleh hergtei l bain daa gevch medeej setgel snaa bolon cag hugacaanii asuudaluud bas bain bas teged ingeed geed bas shaltag gargaad hevteed baival bas yavahgui shuu. uul n dorjiin ter snaj baiga zuilsees avhuulaad hiij ehleh l hergtei baigaa yum daa. gevch zarimdaa zaaval yum hiih hergtei ch yum uu gej bdooh yum gevch ireeduigee bdoohloor dnadaa ingeed ajillad baij bas chahdgui gedeg n oilgomjtoi baidg yadag yum bilee dee. buur boliod zuvhun urlagiin talaar huudug ch yum bil uu bi er n l uuriigee neg urlagiin l hun gej bodood l yavdg hun dee er n ingehed uurtuu neg hoer ji zarcuulaj shamdan art surdag ch yum biluu gej bdooh yum. suuliin ued hiih yumgui baij baigaad gev genet l sersen yum shig asuudaluud tolgoind oroj ireed ehelllee shuu huvisgaliin tohirooo n burdej ehelj baiga ayum bolov uu? gevch odoogoor yag hiigeed ehelsen yum ugui bolovch bolmoor yum shig snaanuud ih garaj irej bain shuu . hamgiin turuunii asuudal bol juulchilal enen bol hamgiin baij boloh hamgiin engiin buguud bas medeh bolomjtoi baih neg deh sanaa bas uun deerees n nemeed coffee shop bolon bas busad zuilsuudiin talaar sain bodoh hergtei l dee. yagaad ch yum neg l goe coffee shop l mongodl baiguulmaar baindaa suuliin ued gachuurtad yagaad baij bolohgui gej bas bodoh bolloo. ireh havaraas ehleed gachuurtiinhaa gazar deer shuud hashaa bariad ehelnee. bashingiinhaa haniig orolcuulah hoid talaarhi hashaanuudaa shuud toossgoor baroiad l busad hashaanuudiig jijighen zunii mayagiin hashaa batinaa. bas odoonoos bairniihaa zurag tusuliig gargaj ehleh hergtei gertee ireed tv uzehee bolij yum hiij ehlehgui bol novshiin cag hugacaa gedeg yum chin unguruud l bain shuu. ee gej arai gej neg yum boroogiin mungiig unuudur shiljuulej snaa amarlaa hund urtei bain gedeg amargui ugsun avsan hoeulaa l snaa amarahgui. odoonoos uuriin gesen heden caasaa huraaj ehleh min. baishn barinaa uur snah bodoh yum algaa hezee ch gesen ireh uuriin gesen baishntai bolie doo. uvul zunii sak baishn barinaa gaggui westeren style l hergteiu shuu olon ch gazar yavaj olon ch gazariin baishnguud uzej bain bas ch snaanuud oh oroj irej baina. hajuu taliin ail party hiigeed soliotoi changa hugjim taviad alahnee.MR.G

Thursday, December 04, 2008

single man life

gej soliotoi ch yum shigee gevch medeej ger bulee sanaj bain shuu. suuliin heden jil uuriin gesen bair ger bul avgai huuhed geed l bugd yum boloj butej baisn bolood buteed l baigaa yum shig sangdaj baital gev genet ingeed hunii nutagt gon bie gancaaraa ulddeg yum baijee gevch maidral duuchihaagui bain shuu ene chin yu bolj abina. myagaa durak bas neted orchihoj yutai ve geed l orilood l baina skeeterees 2 zahia irsen bain ih sain zaluu shuu ene olon jiliin daraa bsl harilcaatai l baij baidag iim tsagaan hun ih olon bish shuu bi ch bas azatai hoer gurvan sain naiztai hun shuu gadniihnaas. . za ingeed sydneyd ireed yu ve barag hoer sr garan bolood baigaa yum bain shuu dee soliotoi yum amidral er n ih boginhon snagdaj bain shuu. ingeed l neg medehed l untaad l ugluu bosood l baij baital neg l ugluu bosohoo bolison baihn bain shuu dee getel ter hurtel bas zai ch bii lai ch bii gedeg baihaa yu gedeg bilee. za ter yah ve suuuliin ued ajil ihtei bailaa getel odooonoos ajil bagasaj bain unuu ugluu boss yariad unuudertee ajilgui gej shaadag bain shuu dee ingeed gertee unjih maan ene. odoo harin cagiig ashiglaj ter dorjiin sonirhood baigaa gutaliig sudalye daa. uul n saihan snaa bilee gevch hiijl l ehlehgui bol hun hichneen ch olon snaa gargadag yum dee amidraldaa ter bolgonoo medeej hergjuulej chadahgui n oilgomjtoi gevch zarim negen zuilsiig hergjuuleh gej orooldohgui bol snaa gargaad baisnii hereg gej bain uu daa. za ter yah ve lundaa.com oo saijruulah hergtei bain bi chin delhiiin neg tomoohon hotod baigaa hun shuu dee ene chin yu bolj bain zugeer neg ajil hiigeed munguu hiihgui shuu websitee sairuulaad bas neg hoer juulchin oloh minee. gevch zav muutai bas uuruu webdesign hiij chadhgui geed asuuudaluud bain gevch. odoonoos ehleed zagvaraiig gargaj baigaa bolno baihaa oiriin hugacaand neg site aa sijiruulaad ierh jiliin naadamaar heden juulchin avbal uul n zugeer yumaa daa. cag hugacaa gej!!
za er n garya gertee suuna gedeg bol teneg yum zugeer suuj chadhaa bolison bain shuu. ter dundaa odooo neg yum sanchihlaar eruusuu ochihj uzej haraj baij l snaa amarbna shuu dee ternees umnu zugeer bolohgui shuu. za za garaj jaahan delguureer yavya setgel sanaand maan ch hergtei baih gertee hevtene gedeg teneg. MR.G

Friday, November 14, 2008

shal zulgeseer l baih yum bailgui dee

yamar ch baisn suuliin barag sar shaham shal zulgej baina yunii umnu ajiltai bain gedeg chin bas neg asuudal shiidegdsen gesen ug gevch yu hiij bain ve gedeg bas asuudal heveeree l ulddeg hoino. 9 sarin 27 noos hoish odoo barag yu ve 2 sarboloh gej baigaa yum bain shuu dee novsh gej ene cag hugacaa gej yumiiig yanaa. unen gevel yaj ch chahdggui n oigomjtoi zuvhun dagah l hetgeti n unen hoino doo. sydneyd ireed erkagiind neg heden doloo honoloo yag hergtei ued ih tus bolloo bayarllaa l ghee suur ug alga da. ba s ch tanil taltai heleeree yarilcaad oilgolcoh humuustei baih siahan yuma abs ganbaatai oirhoon baisn siahan bailaa. odoonoos uuriin gesen bair savtai bollloo unaa teregtei bollloo bas ajiltai bolloo neg ue bodvol setgel snaa maan m ch deerdej bain gevch medeej zugeer boltloo bas l cag hugacaa orpoh shinjtrei shuu. za yadag ch bains neg ue bodvol hamaagui deerdej bainaa bolj bain butej baina. uunees iluu er n yu huseh yum be ehleed neg boriin heden caasiig yavuulchihval odoonoos gaggui boloh shinjtei getel bas novshiin dollariin une n ih buugaad bas novsh abinaa. aan?
neg lebanese neg chinese bagietei l siaha uzlelcej baih shiv dee hoeulaa siaha garuud yum olon jil hamtdaa jillasaar baigaad l buur neg negene uzehee bolison bainga l hereldej margaldaj baih yum neg boss neg n ajilchin bolohoor bas yah ve yalt ch ugui ajiliig n asina hiideg huniig shuud halchihaj chaddgahui l bootoi yumaa. uul n ajil n ih toos shorootoi bolohoos bish neg ch ih hecuu yumgui yumaa. bas udurjingee buhiij ajillah bas nuruund saingui yum gevch yah ve.MR.G

Sunday, October 12, 2008

ajild oroj magagdguinee

neg dehees ajild oroj magagdguinee odoo bairnii asuudal garaj ireed baina.MR.G

Thursday, October 09, 2008

Sydney- d ireed 7 honog garan bolloo

Australiad bucaj ireed yag 1 sar boloj bain 9 sariin esend irsen odoo 10 sariin 9 bolj bain fuck tsag hugacaa gej er n yu yum be? bidnii amidral hichneen hurdan yavaj bainaa? itgemeergui yum ter dundaa zarim negen genetiin asuudaluud buur ch hurdan bolood baigaa ch yum shigeee. za yadag ch baisn suuliin 5 jiliin maidral maan ard maan hodrchee odoogoor uuriin bie daaj shine maidraliig ehluuleheer ingeed aild suuj bain itgemeergui yumaa gevch ene udaa ih zutgene. hun ingeed huntei baij baigaad hayad yavdag yum bol bi bas yagaad tiimerhuu baij bolohgui gej. za za soliorooj ehleed baina. erkaiind harin ireed ovoo deeredej bain shuu bas ganbaa baina bugdeeree l ajiltai bolovch orooihon n neg hoer ug soliod baih n zugeer yumaa. bas irseneesee hoish l ajil gej stressdlee odoonoos ovoo neg ajiltai bolood avbal ch bas l bair gej asuudal garaad irne dee gevch ter yah ve bolono biz uulaasaa yum gedeg chin tsag hugacaanii l asuudal yum bain shuu dee. uulaasaa bolohgui butehgui yum bol bolohgui butehgui l baidag bolovch boloj buteh yum bolgon shuud l buteed baidaggui bas l hugacvaagara hemjigddeg l yum abin daa. end nileed heduulee amidraj baina tun udhagui bol aild buur teer boloj ehleh shinjtei shuu yanaa. pizdu uul n ehleed ajil olood daraa n bairaa huuculdvel siansan daa. za zaMR.G

Wednesday, October 01, 2008

Doctor

t ochiloo unuuder setgel sanaagaar unasan humuust zoriulsan em baidg yum abin terniigee bichij uguj bain he he. bi buur ingetlee muudsan bain ch gej dee huurhii gej he he. gevch ene emiig n uugaad setgel sana maan saijiraj baival ch abs uurdrug bolgodog yum gene uul n ene em n setgel sanaag ih uudrug bogood baival sain bain shuu uunees chuhal yum nadad odoo alga bain l daa hamgiin gol n setgel sanaa maan zasagdaad irvel yadaj al ajillah erch huch buhii l yumand nuluulne shuu dee. jessie bas ene emiig uuj bainsiig snah yum abina gehdee nileed deer ued uuj abisn gesen neg udaa yumnuudaa yanzal baigaad hed hediig oloj baisnaa snaj bain. huurhii zaluudaa heterhii ih ajillaj baigaad setgel snaagar neg heseg unaj ih hecuu baisnaa yarij baisniig sanaj bain. gehdee nileed hunderej baij gaggui bolson gej yarij baisniig snaj bain. ern tegeed iheh humuus zaluudaa nileed ih depressdedeg yum gene yavaandaa nas ahih tusmaa bagasdag gesen . za za minii huvid bol nileed duhuj baigaa bolovch yag tegtlee buur hund depress deegui yum bainaa harin ch haa ch ochij. za za yadag ch baisn ene emend naidahaas uur uggui. ehnii doloo honog hagsaar udurt neg udaa uudag yum bain teged daraagiin doloo honogoos n avhuulaad udurt negiig ugluu bolgon uudag yum bain za za uusan. unuudur negiig uusan bolovch neg ih medegehgui bain magadgui margashnaas deerdej magad. za ter yah ve odoo ingeed bas l aild hevteed baij bolohgui shuu ajil bair yanaa? balai yumaa ene uls er n ih zevuun togtolcootoi bain shuu odoo l bucaad harahad bi ch bas avgaidaa ih naidaj amidraj baisn bain shuu neg ugeer helehed denduu ih avgigaa haraj amidraj baisn bain shuu. ganbaatai suuliin heden udur uul n bairnii talaar yarilcaj baigaa bolovch ajilgui hund bas ch bairiig tiim amrhan hulsuchihgui shinjtei gevch yadag ch baisn gesen uzeed aldana. za za erunhiidee bi neg yum huleeged l baih shig baih yum yamar balai yum be??MR.G

Sydney

d ireed 2 honoloo cag hugacaa gej yamart aimaar hurdan yum be? Ganbold Lundaa gedeg hun chin odoo 33 nastai bolood 34 luu guij yavna shuu dee. yanaa getel ajil ch ugui bair ch ugui huraasan mungu ch ugui baij baidag hamgiin zevuun n ger bul ch ugui bolchihood suuj baidag aan? bi chin yu bolood bainaa Gawaa? za yamr ch abisn ireed bulgaa erka hoeriind hed honoh snaatai ajil oltloo gevch odoogoor ajiliin surag alga baina zugeer baisngui 20 garan ajiliin zariin daguu cv gee yavuulaaa gevch heden harioulahiig hen ch medehgui hoino doo. olon huntei gazar bas galzuu ih hun ajil haij baidg shinjtei yumaa. medeej oloniihoo toogoor teglguil; yah ve dee. ganbaa uul n neg ajilladag huneesee ajil asuusan bain lee tegeed uchigder oroi yarisan l daa gevch hed honogoos yarie gej bain ingeed l humuus yaridaggui yumaa. za baiz yaj ajil oliue dee baiz? odoo l ajillaj ehlehgui bol bolohgui shuu buur balai yum boloj ehelehed belen bolood bain.MR.G

Sunday, September 28, 2008

ugluunii 6 cagt bosloo

Tsul manan dund baian yamar saihan yum be yu ch hargdahui zuvhun manan soliotoi holiin baraa baihgui zuvhun utgun buudegnesb mana dund yanztai setgel maan hudullee. ene chin yu bilee stegel sanaa maan arai deerdej baigaagiin shinj temdeg uu ali esvel ene baidg l yum bolov uu? yadag ch baisn endees yavah shiidver maan zuv baigaasa l gej zalbiraj bain hervee hezee negen cagt jessie chi dahiad l hayaad yavsan shuu dee gej heleh yum bol bi lav tesehgui shuu . tiim yum bolohiig bi hezee ch huseegui gedegiig setgel zurh maan helej baiga . jessie ch uuruu namaig yavaad uuriigee bodson deer gedegee ch helej baigaa gevch dahiad bitgii jessieg gomdooson baigaarai daa teneg tolgoi minee. za za bi yadaraj baina. yumaa beldej ehelh hergtei baihaa. neg ih yutai ch yum shigee he he.gevch medeej hun yum chin yum bailgui yah ve. jessiegiind bas neg haircag yum bain lee shuu nomnuud cd nuud geed l jijig sajig yumnuudiig cugluulsaar baital bas l ih hog garh shinjtei gevch bi ihenh hognuudiig shuud l haysan. huuhcin muuu dursamjuudiig ustgah n zuitei baih gevch medeej zarim zuils hezee ch ustgagdahgui magadgui ed material ustrgaj boloh bolovch setgel zurhnees man ustgagdahgui enen ih agui yum shuu. minii ene setgeliin hudulguuniig hund tur zuur ch gesen heregluulej boldogson bol tegmeer l snagdah yum gevch enen bol minii l zurh setgel bolhoooro bi uundee hairtai.

tiimee!

shine duu hogjim
shine manant ugluu
tiimee shine udur bi feeling good!
MR.G

LILY s birthday SHE is 3 years old

huuhed maan 3 nas hurlee. huurhun bolj baina shuu baahan naizuud n tursun duuriin partyd n ircgeesen abin eej n mash ih beldsen bain baahan l yum end tendgui goel chimeglle geed estoi neg but avaj bain geech. hurhii ih bayarlaj bain lee baahan chocolatte ideed l unathaa ch martsan guij guij baigaad neg yum jaahan untah shig bolno lee. za za ingeed l cag hugacaa gedeg ih hurdan yum daa. yag l 3 jiliin umnu lilyg turuhiig huleegeed Gold Coastiin emnelegiin gada setgel dogdlon huleej baisnaa sanah yum tegeed baahan zovooj zovoosnii ecest genet l hagalgaa hiigeed l gargaj ireed gar deer maan tavchihaj bilee. ter ued ih sonin sangdaad anh udaagaa huuhedee gar deeree taviad neg l zochirdson baidaltai baij bilee. tegeshiij baigaad hagas cagiin daraanaas arai agui bolj teverej uzej bilee. sonin yum shuu jessie ch bas anh haraad zochirdson gedeg uul n uurtuu n tustai huuhed baih gej tusuulej baital shal azia baisn bolohoor sonin baisn gesen gevch medeej nadiin adil heseghen hugacaanii daraa zugeer bolson gej yaridag . yag l neg jijighen buurai shig l hargdsan yum daa anhnii udaa harahad. za ter cagaas hoish baas sheessiig n ceverleseer uilaj argadaj guij haraisaar baital neg l medehed 3 jiliig ardaa orhiod odoo mash tom ohin bolson baian shuu. hel yaria setgen bodoh chadvar geed l ene huuhed galzuu bolno shuu. nadddaa l nar bolj baival boloh n teree. uchigder gev genet mash olon tanihgui humuustei uulzaldaad l minnii huvid ih l tavgui udur bailaa ganchan huuugiin maan tursun udur gedeg n l saihan bailaa. jessiegiin ajiliin naizuud bas shine heden naizuudtai bolosn bain. odoo l ingeed ergeed harahad jessie maan hichneen ih zutgej baisniig n n oilgoh yum cugtaa bihdaa za za odoo gerlesen l bol boloo gedeg shig l mongol zan gargaad l avsan bol avgai haashaa yavdag yum metiin yum bodoj baisn maan amidraliin maan tom aldaa baisniig odoo l oilgoj bain daa. za za dahin dahin ih yum nurshihaa bolido . ireeduigee harah cag maan boljee. suuliin ued setgel sanaagaar eruusuu deeshee garahgui baina. gevch jessie bolon jesseigiin eej tei n suuuliin hedeh udur yarilclaa er n tegeed bi end baij chahdgui n oilgomjtoi yum bain gedegee ch oilgoloo. yaj ch gancaaraa bir hulsuluud bas deerees n ajil bas deerees n huuhed harah geed tolgoi odoor irehgui bain hangiin gol yum bol jessieg urgej uur huntei baihiig harah . harah bolgond gol maan harklah yum iim saihan huuheniig bi aldchihsan yum shuu gehees baij suuh gazraa aolohgui yum. za za unen bol unen ter maan songoltoo hiisen hun tegehleer odoonoos avhuulaad hund ch uurtuu ch gai tarihaa vboliod SYDNEY ruu niiheer shiidlee. tend hun am ihtei ajil turul ihtei hudulguun ihtei bolohoor nad shig hund setgel snaagaa zasahad maaan hamaagui iluu bolov uu gej naidaj bain. minii bodloor ih hul hudulguuntei hotod maidrah neg bodoliin zugeer ch yum shig ajil ger ajil ger bar geed l . medehgui gevch odoonoos bi uhaaraj ehelej bain bi chin single man gedegee. ene chin bas neg bdooliin humuusiin muruudul shuu dee gevch minii huvid odogoor tegej bodogdohgui baigaa bolovch. magadgui ireeduideee medereh abih gej naidaj baina. er n ingehed iim saihan slalat gej baih uuu daa heruul uruulgui hoorondoo tohirood l salcgaachina gedeg bas ih zugeer yumaa. gevch minii huvid bol ingene gej tusuulukj biagaagui baisn bolohoor bas jessie shuud huntei bolson bolohoor iluu hundeer nuluulsen baina. gevch cag hugacaanii yavcad bugdiig bi erguulen bodoj suralcaj bain haana n hezeee n bi yu yug buruu hiij baisn be? yagaad iim yavdal bolov geed l sain sudalaj suralcaj baina er n bol suuliin heden sard bi mash ih yumiig suraj bas mashin ih hugshireh shig snagdlaa . olon udaa uilaj setgel snaa tavgui bas tav tuhgui amidral mungu tugrug muutai shiidveree gragaj chahdgui mash hecuu bailaa. gevch ene udaagiin shiidver maan caashdiin amidraliin maan gerel gege ruu hutleesee gej zalbirie daa yadaj l ene zogsongi baidalaa nen turuun garah hergtei bain shuu dee. tegehgui bol ingej baisaar baigaad l shoroon dooguur ch oroj medeh shinjtei za ter n ch yu yum be gevch hen ch uuniig medehgui. bi chin huuurhii unen heregdeeree uchuuhen amitad shuu dee. za za uchigder oroi jessiegin naiz zaluutaia n nileed heden beer huvaaj uuj yarilclaa dajgui kl hun shig sanagdlaa baahan yarilaa. er n ene hun chin ireeduidee jessie bolom lily hoertoi maan amidrah hun shuu dee gede uudnees bi uuruu ochij uulzie gej snal gargasan chin harin tegie geed uuruu ch ih bayarlaj bain lee ingeh hun hed baidgiig bi medhegui ch gesen minii huvid bi enen huntei naiz baisn n deer gej shiidej baina. ireedui odoo ungursun ue gej neg shuleg shig yum baidg bil uu yu bilee teren shig l unen yu m ugui yum daa. za za jessietei mongold cug baisn zoe geed neg huuhen lilygiin tursun udurt irsen bain melbournees. 2 jiliin umnu lilyg haraj baisn bolovch enen udaa amraltaraa yavaj aigaa bolohoor jessiind hed honoj lilygiin tursun udurt orolcoj abigaa yum abina bas neg tanidag huteigee taaraldah saihan bailee shuu. baahan yum yarij avsan bas setgel sanaadn maan nuluulej bain lee shuu. nileed ih jin hasaj bas us n urt urgaad er n ih dajgui bolson baina lee shuu he he. MR.G

Wednesday, September 24, 2008

gancaaraa

l baimaar abina daa neg heseg zugeer l baimaar abina . unuudur geriinhenee smaan zahia iruuljee dorjior damjuulaad emailaar yavuulsan bain huurhiis sanaa n zovcgoooj baigaa bolotoi. uul n sanaa zovolgui yah ve gevch namaig bas neg 33 nas hursen er hun amia avaad yvachihna gej bdohgui l baiga ayum bailgui dee huurhii eej l bol eej l baidg hoino doo. uhtelee l sanaa zovoh biz gevch ene udaa bas ch boldoggui yum bish busdiin adil boldog l tuildag l yum tohioldood bain l daa nadad. gevch uneheer l ur huuhed n ach n baigaa bolhoor bas sana zovoj baigaa biz. gevch hen ch hezee ch minii enen amidraliin asuudaliig nad shig medehgui uchiraas bi uuruu uuriinhee asuudaliig shiideh n hamgiin zuv. usguud turuuluud ugluu odoo yah yum be muu muuhai l yum hiilgui eruul sarulhan yvaaj baival uunee siluu amid yavahiin gavya gej bii biluu? magagdgui humuus yanz yanzuiinbodoltoi baidg l baih gevch minii huvid bi ingej boddog. hamgiin gol n eruul saruul l baih hergtei ter ued hun yug ch hiij buteej bolno. medeej saintai muutai ene chin hunii orchlon uchiraas muu sain buhentei tulah l hergtei gej bodoj bain za za bi eruusuu bas l neg l oncgui bain neg udur gaggui bolood nuguu udur n setgeleer unaad baih yum cag hugacaa.MR.G

Monday, September 22, 2008

tiimee bi amid bain yeah

za za soliorohoo bolie
boroo orood hereg algaa suuliin 10 garui honogt dandaa l barag udur algasahgui boroo oroj bain shuu soninn yum uvul n duusaj l baimaar yum daa gevch ugui yum shigee. uitgartai baihad boroo roorhod ulam ch uitgartai yum shig boloh yum . uul n zugeer neg udur bororo roorhod yamar saihan baidg bilee. bi ch uul boroo oroh l tusam bayarladag hun dee getel odoo tegehgui bain.MR.G

Sunday, September 21, 2008

Lundaa Ganbold 33 nas hurlee

unuudur 33 nasiig hurlee. ene udur hunmuusiin hucid bol hamgin temdeglelt udur bilee gevch minii huvid ene udur hamgiin ih dursamjtai gunigtai hecuu udur bolj bain. ugluu 6 tsagt serlee noir hurdeggui coffee hiij gadaa garaad tamhi tatlaa. herge alga setgel sanaa gej mash muu bas uchigder oroi gancaaraa jaahani sake wine hoer holiod uuchihsan baisniig ch helehuu bas deer n jessie aild bi huuhedee haraad l novsh ene amidral ern yu bolood bainaa/ magadgui en bol engiin zugeer l neg yum baih gevch unuudur minii barag l hamgiin sain udur baih estoi baital minii amidraliin hamgiin baraan udur baihaar bolloo. sayahan jessie lily hoeroos salaad baidag ailiinh ruugaa alhaj yavah zamdaa barag l ingej yavsanaas uhsen n deer ch yum shig sangdlaa. gevch udaan hugacaanii alhaltand ovoo gaggui bolloo gevch gertee ireed jaahan suugaad arhi uuj l setgelee amraah yumsa gej bodosoor yavlaa. oroj irenguutee neg zuun garm arhi uugaad yag odoo ene blogiig bichij suuna. uhtelee uumaar baina. iim hecuu tursun uduriig sanahgui yum baina. dahiad minii amidrald iim yum buu tohioldoosoi gej burhnaas guih abina. bi hezeed muu yum husej yavaagui bas muu muuhaigaas holuur l yavahiig bodoj yavsan. gevch minii amidrald tohioldood baigaa suudal bol muu muuhai yum bishee. ene bol boldog l yum bolj abbin gevch. minii huvid bi uuniig huseegui iim yum bolno gej tuluvleegui belen bus baisn. yagaad nadad iim yum tohiodoh estoi gej hervee hen negen namig sonsoj abigaa bol heleech! magadgui ene bol ene ih tom asuudal bish boljhor ne negen nadad yum helehgui baij bolh yum magadgui enen zuvun boloh l estoi yum abisn bolohoor hen ch nadad anhaaruulaagui yum heleh ch ugui baij medeh yum, gevch bi gomdoltoi baina. bi ingej sanaa setgel amidraliihnaa heseg hugacaag zutgem baij hamag yumaa zarcuulan baij olson enen madidralaa aldaj baigaad aa bi haramsaltai bain. bi yagaad uuniig uzeh estoi gej? magdgui enen buhen minii amidrald ih surgamj uldeene uunee shoish bi aldahgui baihiig hicheene. gevch jessie bol minii huvid minii amidraliin maan gerelk gegee zorilgo baisn gej bi heelej chadna. enen huntei uchiraagui baisn bol magagdui bi haa negtei neg yum hiigee dl ulug salag yavaj l baih basin baih, gevch tegej bi bdooj chahdgi bi uneneiig husej bain. bi unend itgedeg bi busdiig buruugaar hatraj uuriigee zuhej doosh niimergui baina. bi ih haramsaj baina. yasan ch haramsaltai yum be dee ger bul amidralaa aldana gedeg ter dundaa iim sain huniig hairlaj chahdlgui aldan gedeg baij bolomgui uchir shaltgaan bi. gevch bi buh yumand bas uuriigee buruutgaj chahdhgui bi zutgeegui bish zutgesen burhan medne. hervee burhan gej baidg bol medeh estoi. gehdee bi burhand gomorhoj baigaa yum bish shuu hervee euuniig meddeg hen ch baisn gesen medeh estoi gedeg uudnees ter. gevch hanilsan hani maan namaig iinm hemjeend oigosongui dee. daan ch uur setgehuitei humuus yum daa hen henii h n buruu baiggui gej bdooj bain. ene bol mash olon hunii negend n tohioldoh asuudal uuniig bieree tuulaj setgeleeree medreegui hun uuniig hezeech oilgohgui. bi ongiroj baiga ayumbishee bi zuvhun uneniig medeh uneniig uldeehiig husej bain. minii tuulaj unguruulsen amidraliin tuirshilgaas hudlaa yarih n hezee ch hereg baihgui baidggiig medersen. unen yum uneneeree l ulddeg hudlaa yum bol hudlaa l baidg . ardiin zuir ugend uneneeree yavbal uher teregeer tuulai huuj guicdeg gej ug bas bii. bi uuniig har badaasa l sonsoj uzssen negen tiim ch uchiraas bi ene ugiig maidra;lda ahergelej irsen./ medeej bi baruunii soeltoi usuj turnuugui bi goviin tal nutagt jiriin negen ardiin gert jiriin negen mongol ehees mendelsen. tiim ch uchiraas bi ter ulsiin soel zanshiliig suraj ussen nadad uur songolt baigaagui baisn ch bis ongohgui abisn baih. getel unuuudur barunii soeltoi erh chuluut emegyteid toogdoj amidralaa holbood. huuhedee turuulej ecest n soel irgenshiliin zurchildeenii ulmaas ingeed gancaaraa tursun udureee temdegleher arhia uugaad suuj nbaigaa n sonin bishee gevch uuniig bi hezee ch martahgui ene udur bol minii amidraliin hagiin ih setgeld uldeh udur gej bi bodoj bain. tegehleer uuniig end n uldeehguin tuld unuudur bi navs uuh hergtei bi uumaar baina. gevch bi uhemeergui baina.uhehe gedeg bol gutamshig. uheeh gedeg bol gavya bish. hussen huseegui uheh bolno unuudur manadh nariig uzej baigaa l bol hun yamar ch yum bolson bayartai baih hergetei tiimee unene bol ter. za za garlaa saihan shaaya gej bodloo uur yum yuch tolgoid oroj irehgui bain enen uduriig bi haan tasarsan ter gazaraa unguuruleihiig husej bain magadgui ger luugee irne gehdee no fucking plan man no fuckin worrie no faking thinking. what i want is i just wanaa fuck today because its my fucking day. this day i come to this world!
i wanaa fuck today man need to fuck i need to fuck that is all fuck you gawaa!!!
i hate this fucking feeling fuck yeah man !!!!!


i need fucking time!!!!!!!!!!!!

fuck!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!













mini tarhi ajilahgui bain bi zuvhun tas shaahiig husej bainaa unuudur bol minii udur shuu. bayarlaa eej min namaig udii zeregt hurgej ene amidrald avchirsand bas aavdaa bi hairtai. hezeech dotno yarilcaj baigaaguich bid zurh setgeleeree holbootoi baidg shuu manaihan. ene chin saihan shuu ene chin hovor shuu bid neg negenteigee yarih albagui shuu dee tiimee? bid zuvhun bie binee mederej oilgoj l chahdj baival uur ah yum be? bi ta nartaa bugdeerend n hairtai neg ger bul gej yavh shig saihan yum ene delhii der uur yu baigaa yum be yu ch baihgui.MR.G

Saturday, September 20, 2008

tursun udur maan margaash bolj baigaa yum abin shuu dee...

NOVSH gej getel bi yu bolj yavnaa? NOVSH NOVSH shal tenmeg sanagdchihlaa. 33 nas hurej baidag getel baiguulsan gavay gui baidg gavya baiguulah albagguig bi medne, gevch hun chin neg yum buteesen baij bolnoo doo za za buteeh albagui ch baij medeh yum gevch. minii huvid bol bolj l baina gej bodoj baina. Bayankhongor aimagiin baatasgaan sumand 1975 onii 9 dugeer sariin 21 nii udur ard Lundaagiin gurav dahi huu n bolon mendelej aav eej dee bayar baysgalan ah duustei hani ijil n boloj turuj bains bain shuu dee. irehdee nucgen bieree ehiinhee hevliigees garaj ireed l aav eejiin buyand beldsen ulgiid n ulgiiduulej eejinhee muumiig huheed l hun bolj baisn bain shuu dee. busdiin adil yasli cecerleg geed l uvliin huitend goviin tald nusaa hacar deeree hulduustei n l boovoo unjuulaad l alcaindaa nuhtei umdtei busdiin adil jiriin negen l huuhed usuj tornioj bains bain shuu dee. udalgui l surguuli cecerleg geed l bas l huuhed nas gedeg gene buguud hamgiin ih jargaltai ue baidg gej humuus yaridag ene uneheer une shuu. za ingej tegej yavsaar surguulia tugsuj bas l busdiin adil erdemiin nom huuj darhan hotiin poiteknikumiin haiguuliin angid suralcaj bile.e gevch cag turiin baidal shillitiin baidalaas boloj hool und chgui huvcas huranchgui bas deerees n deerelhuulj zoduulaj nuduulej baij suuldee arggauin erhend surguulia orhij baij bilee. tegeed sumandaa bucaj ireed 9 dugeer angia hagas dutuu duusgaj tege ingeshiij baij neg yum 10 jiliin passporttai bolj bilee. za tgeed hiih yumgui huduu nutagt geed mal mallaj jil garui bolson bolovch. unehere l minii hussen yum bish baisn daa. teged mal mallahaas zugtan baij ceregiin alband yavaj anh udaagaa humursun togoonoosoo garaj uur amidral baidgggii uzej bilee. tgeed cereegeesee bucaj ireed aav maan ajiltai baisn bolohoor bas heden jil aavdaa ger buldee tus boloj mashin tergiig n barij baij bilee. udalgui haroin aav maan zuv shiidver gargaj bid nar ch ger buleeree hot ruu nuuj orsnoor bas l shine maidrl ehelsen dee. neg hesegtee sain businessiin buyan d bugdeeree sain yavcgaaj baisn bolovch hot hodoogiin yalgaa gedeg bas l baidg yum bilee. za ter yah ve tegeed hotod oroj irsenee nud maan neegdej hed heden gadaad bolon dotood naiz nuhudtei boloj,. tedniigee tushij nilee dheden gadnii baiguulllaga juulchin enen teree geseer heden jiliig unguruuj . naiziinhaa buynaar amerik orond zochiloj udalgui bucaj ireed dahin uuriinhee husleer yavsan bolovch amidraliig oilgoj bucaad irsenee sanaj baina. tun udalgui australia nutgiin jessie gedeg busguitei tanilcaj ulmaar hair setgeliin holbootoi boloj australia ulsad iren amidraj anhniihaa ger bul gedeg amidralig ehluulej busdiin adil hunii nutagt busdiin hiidegiig hiij amidral suraj . ur huuhedtei boloj buhii l sain bolon muu zuilsiig uzej l yana daa gevch unuudur minii amidraliin hamgiin ih ergelt maan boloj baina. unuudur bi suuliin 5 jil hagasiin hugacaand eh oron naiz nuhud ger bulee uldeen baij zorin irsen hun maan namaig orhison baina. unendee bol bid taarsangui taarahgui baij gevch. huuhedtei boloj aav gedeg hun yu baidgiig bas hanitai boloj hani gedeg yum yu bolohiig uzlee gevch hanii huvid gevel uur ornii uur undes soeltoi hun baisn bolohoor bi bas bugdiig sain muu gej helej chadahgui ene bol minii amidraliin hamgiin tom surgamj baisn gedegiig harin bi helej chahd yum baina. za za erunhiidee minii amidraliin tuuh maan mash engiin buguud boginhon bolovch. medeej bi busdiin useh uzdeg yumsiig uzej l yavaa negen gej bi bdoodog. gehdee bi hezee ch muu baihiig huseegui hund muu yum hiij hudlaa yarij hulgai hiihiig huseegui uuniig aav eej maan ch udam ugsaa soel zanshil maan ch nadad ugsen baidg yum tiim bolohoor bi uneneeree yavahiig l husde. gevch medeej hun bol tugs amitan bish bolohoor magadgui zarimdaa sanaatai bolon sanaaguigeer muu yum hiideg baihiig uguisgehgui gevch huvidaa bi sanaatai muu yum hiij yavsanaa medehgui yum. tiimdee ch bi udii zeregtei naiz nuhudtei olontogi yavaj baigaa gej bi boddog. er n caashdaa ch uneneeree uuriinheeree yavaad l duusah bolno gej bdoddog. za za baahan bodolguigeer shuud oroj irsen yumnuudaa bicheed baihlaar zarimdaa buur soliotoi yumnuud bichdeg shuu gevch. ene bol zuvhun minii uuuruu uurtuu zoriulsan bichleguud buguud uuniig bi buh humuust hen ch abisn unshihiig zuvshuurdegt goln baigaa yum. magadgui ene minii amidraliin hev mayag bolj baigaa zuilduuu d magadgui zarim humuusiin ineediig hurgej cagiig baraj magadgui gevch magadgui zarim humuus uunees maan unshij medereed bas surgamjiig avaj boloh yum. gevch ene bol zuvhun unshij nabigaa humuussees l hamaarna. za ter yah ve bi tursun uduiriin tuhai yarij baisnaa blogiin tuhai yariad yavchihlaa ene bol zugeer l temdegleliin devter gesen ug. za ingeed unuudur bi barag l 33 hurej mnbaina margash ugluu gehed bi 33. getel hani maan hajuud min alga haachihsan be? uur huntei baina. odoo bi yah ve bi yaj ch chahdgui he he ene bol amidral gawaa odoo hurtel oilgohgui baigaa yum uu daa? ene chin yag chamd deer chinii enen amidral deer chin tohioldood bain shuu dee durakaa oilgohgui bain uu aan? tiimee bi oilgoj bain gevch uneheer evlerej amjiagui bain ok nadad tulguur ug tegvel bi delhiig erguulie gej hen n helsen bilee dee gedeg shig. nadad cag hugacaa ug tegvel bi bugdiig chadna. gej l heleh bain daa. gevch zurhii shigdees bol hezee ch arilahgui shuu dee. magdgui heden arvan jil ch baij medeh yum gevch cag hugacaand bi itgenee uuniig zuvhun cag hugacaa l haruulna. bid nar chin bugdeeree l cag hugacaanii amidta shuu dee unendee bol. gevch bid nar uursdiigee medehgui uunteigee evlerehgui l bid nar chin hun geed l soliorood baidg boloos bish bid bugd l cag hugacaanii booluud shuu dee. hamgiin gol en cag hugacaan hen sainaar bolon muugaar ashiglaj bain gedegees l hunii amidraliin uen n cene n hargddag baih gevch une cenegui amidrah huseltei humuus ch bas bii shuu. zarimn negen humuus buur hun bolj tursundee haramdag ch humuus baih shig abin gevch ugui bi tdnii neg n bish bi bol gawaa ner maan baina bie maan baina bi amid baina.

its new day!
its new life!
yeah! i am feeling good!



fuck this all.

i need fuckin time!!!
MR.G

miss LILY TSETSEG LUNDAA d bi hairtai!

MR.G

WILCO

gedeg neg huchtei hamtlag bainaa minii huvid hamgiin ih sonsson ba ih dursamjuudiig ukdeesen hamtlag yum daa. hervee bi hogjimchin baisn bol yag l iim hugjim zahiaoh baisn baih gej bodoj baina. za yah ve tegej baigaad yavaandaa ene muug chin zurnaa gaigui. neg l nartai udur setgel sergelen saihan ugluu aan? magadgui tun udahgui ch abij medeh yum. za za ter yah ve unuudur huuhedee haraj bain jessie maan shine hairttaigaa cagiig unguruuleheer gadagshaa garsan baina. lilytei baih saihan yumaa. ene aral deer baigaa ganchan hamaatan maan shuu dee tegeh tegedee minii cus jessieginhtei hamtran ursaj baigaa hun dee. he he hacar l jaahan ulaichihaad n us n jaahan goojih shinjtei tegeed teriigee tooson shinjgui l aavtaigaa tiogloj televiz uzej uzej sayah unathaar orluugaa yavlaa. muu huu maan huurhen bolj dee gevch odoo caashdaa yu bolohiig sain tusuulehgui l bain daa. yamarshuuhan hoid ecegtei boldog bol eej n caashdaa yaj ayj huvirah bol medehgui yum daa. meddeg bol jaahan jaahn zasaaad zamiig n sijruulachihmaar baigaa bolovch daan ch tiim yum baiadggui hoino. gevch yadag ch baisn lily maan zugeeree ajirahgui. harin ireeduidee bi end maidraj chahdgaa boliod mongol ruugaa bucahaar bolvol harin jaahan asuudal bij medeh yum gevch asudalgui horvoo hunii amidral gej uulaasaa ugui bolohoor asuudaliig bolson cagt n shiidehees dee odoo demii sanaagaa zovoohoo bolison deer baihaa. ternii orond uuriinhee tuhai sain bodohgui bol bolohgui yu hiih yve yah ve gedegee sain tuluvleh hergtei baina. yamar ch baisn endee neg heseg baih n zuite gedegiig shiidsen baigaa gevch yag yahuu gedeg bas shiideegui baig aa shuu. sursan n deer baihaa? suuliin 5 jil fger bul ger bule gej guij baigaad suraagui ecest n haygdaad hocoroj baina. negent l iim olon jiliig zugeer unguruulej baisn yum chin ene udaa zuvhun uurtee neg jil zarcuulahad yagaad bolohgui gej. bolohgui geh undes eruusuu ch abihgil dee. ganchan hen medeh ve gevel bi l medne shuu dee. za za odoo bas ih yarmaargui bain cag hugacaa gedeg yum er n bol ihenh yumiig ulitai suuriati boduulj surgadag yum bain. tegehleer yaraj shiidehee bolie. uulaasaa ch er n ger buliin ch geh yum uu soeliin ch geh yum uu aji amidraliin shalguuraar ch geh yum uuu yuniig ih hurdan shiiddeg baisn bain shuu. odoo ingehed 33 nas hurej bain odoo ingeed ger bul ch ugui yu ch ugui mungu ch ugui bolood biagaa hun chin ireeduinhee tal;aar mash sain bodohgui bol ingeed l yamar urgeljiin munh baigaad baih ch yum bish dee. getel bas uuriigee bodohgui bol bas ene delhii deer hun boloj yavsaniihaa herggiig bas gargaj chahdgui shuu dee. za za bi buur solioroj bain yu ch bichih geed yu bicheed baina daa er. n unuudur ih borootoi udur bain er n suuliin 10 honog bainga l neg uilsan tenger shinjtei baishiigeed l boroo orood l sonin yumaa . boroo ih oroh chin setgel sanagaar dooguur baiga hund bas neg ih saihn ed bish yum bain shuu. harin huuheded bol saihan baih shig abin saihan untaad l. za cag agaar neg iimrehuubaidg yum abij. hed heden bair interneteer uzlee bair hulsulej boloh l yum bain gevch bairniihaa hulsnees gadna mashi ih zarlaga garah yum bain tegehleer shuud l huntei huvaaj hulsulsen deer ch yum shig sangdaad bain . uuniig bas l bodoh l hergtei odoogoor baigaa aildaa neg ih daraa bolood baigaagui ch gesen uuruu yagaad ch yum taivan baij bolohgui yum. yadag ch baisn uuriin gesen yumtai bolchihvol setgel snaaand ch hamaagui nemer boloh baih gej bodoj baina. za bas ajil yah ve? hagas cagiin ajil hiisen deer yum shigee neg ih l australiig hugjuuleh gej baiga ayum shig uhtelee hoguin ajilnuudiig n hiihgui shuu odoo jaahan caasaa bucaaj avah maygaar deerees n tolgoigoo ceneglej avah sain bolomj garaj irlee gej bi bdooj bain magadgui caanaas n ch ingeed minii zuragiig zursan baij medeh yum. yadag ch baisn gesen 39 nas gehed minii amidral neg ih hangaluunaa baig gehed neg ih mungu tugrug bas busad zuild sanaa zovohgui bolson baih estoi gej bi boddog bodsoor ch irsen bodoj ch yavan bolgoh ch bolno. gevch ene ger bul slalatiig bol harin neg ih bodoj uzeegui yum bain gerlesen bol duudsaa l gej tenegtej yavaj dee. getel dooo yav yu bolov. gevch uunees mash ih yumiig suraj bainaa. uzeegui hun bol oilgohgui hervee bi uuniig uzeegui bol bi uuniig hezee ch oilohgui . harin odoo bol shal uur uuniig chin uuuruu bieree setgeleeree uzeed tuulah gej zutgej baina. gevch ene salalt gedeg asuudal bol zuvhun nad deer tusaj baigaa yum bishee. 6 milliard humuusiin 50 orchinm huvvi n salaj niilej baidag yum abina. mash olon zuil unshij bain bi er n suuliin 15 jil nom sudar ushij baigaagguigevch suuliin heden honogt mash olon gariin avlaga nomuudiig unshij baina. bi er n yag yumiig ungursen hoino uhaaraj bain shuu. yag unene heled ertnees uuniig haraj medersen bol bas zogsooh bolomj baisn yum shigee gevch tegej uuriigee zovoohoo bolie doo. bolson yum bol bolson hamgiin gol n bi gedeg hun uuruu eruul saruul amid bain gedeg l hamgiin chuhal harin tegegui bol bi yah yum be estoi. choinomiin heldegeer gazariin hursund buluulaad hog bol ut horhoinuudiin hool bolno gedeg bil uu yu gedeg bilee neg tiimerhuu shulegiin muruud shig l yum boloh baisn baih daa. gevch ugui bi yag odoo interneted suugaad uuriinhee hoer garaar ene blogiig bicheed suuj abin ene chin l ih huvi zaya shuu dee. za za suuldee buur solioroj eehelj bain zugeer suuhaar bair haya daa neteer.MR.G

Friday, September 19, 2008

jessie

gej iim huuhentei uchirah baij dee minii amidraliin zurlagander. yalt ch ugui l uchirlaa daa huurhii gej. unuudur ugluu bosood cebntrelink gedeg gazar ocvhij ajilguigee burtguulej zasgiin gazariin n tetgelegend hamargdlaa. uuniigee dagaad ajil olgodog baiguulaguudtai n bas holbogddog yum. ene n l nadad hergtei l dee ternees bish zugeer suugaad huneer tejeelene ch gej yubaih ve dee uulaasaa hangalttai mungu ch ugduggui yum bilee. yamar ch baisn ajilgui geed burtguulchihleer zugeer nmungu uguud suulgaad baihgui ajil oloj ugughiig boddog yum bilee ter n ch nadad sain yum daa. za za yamar ch baisn setgel sana maan jaahan deerdej bain ajil bair haij ehleh cag min bolj, gevch jessieg harah tusam bas l asuudal buruugaar ergeh geed baih yum neg ih muu yum bish bolovch, huurhiig yana daa l gej bodoh yum , medeej endee bol alzahgui l huuhen l dee gevch ene udaa jaahan teged l baih shig sangdah yum gevch bi olon udaa uurtuu helsen dee ene bol odooo minii asuudal bish bolson gej. za za sayahan gadaa alhaj yavaad bas jessie lily hoertoigoo taarchih yum daa gudamjind bas l jaahan hot n medegdej abin shuu, jessie yah ve shine hairttaigaa oroin hool ideh geed wine enee teree avaad l hool und cugluulad yavaj l baina. haraad l sonin boloh yumaa. uul n ovoo agggui boloj baisna yumsan. gevch odoo yaya geh ve hed ingeed suuldee buur toohoo bolih abilgui dee. uul n bi nuguu baigaa zaluuginhaa gerliin mungiig n hiih geed yavaj baisn yag taardag baian shuu, lilyg ch bas neg haraad unseed avlaa. yaya ene huuhen unen changa huuhen yumaa. uneheer neg zuun huvi shiidsen shinjtei haricaj baigaa yum shuu, uneheer nadad hezee ch hairtai baigaaggui yum shig l aashilaj bain shuu. yaj chahd bainaa. uulaasaa iongej l hatuu baihgui bol bas uurt n ch nadad ch hecuu baih hoino dooo. za yadag ch baisn huurhiid eruusuu buruug uguj chahdgui abinaa. ee dee bas l saihan huuhen baisn bain shuu. suuliin ued duamjaar ih l alhaj iish tiishee yavaj bain basl hun bolgon uur uur l baidg yum abina gehdee l jessie shig huuhen bol bas neg ih baidgggui yum bain shuu, yag cugtaa baihdaa neg ih anzaarhgui abisn baij odoo ingeed salsan hoinoo sain sihaniig harah yum daa. huntei yavaj baigaa bolohoor buur ch sonin yum. gevch anh udaagaa sonsoj uulzaj baisnaa bovol hamaagui deerdej abina. iim l yum bolj abin evlerhees uur argagui gedegee ch uhaaaraj ehelj bain . evlerehiig ch husej bain. evlereh ch bolno. uur arga ugui. hun er n jargaltai uedee tashuurdag gedeg ug baidg bil uu yu bilee neg tiimerhuu l yum minii amidrald tohiodson bain daa. odoo ingeed ergen harahad bugdiig l bologoh gej zutgej bainsaas bish busniaj suitgej baisnaa sanahgui l yum. setgel zuichtei uchigderjingee yarilclaa tegsen ene bol uneheer hovor tohioldol medeej soel irgenshiliin yalgaa bol yalt ch ugui baisn gedegiin helej l bain lee. uulaasaa bi uuruu uuniigee medehgui abisn ch bish mederej l baisn l daa. za za odoo buh yum ungurjee odoo ireeduigee harah cag maan boljee. endee neg bair oloj hulsluud harin ajilaa l sain songoj hiih hergtei baina bas suraj ehleh n mash zuitei yum bolov uu gej bodooj abina. suuliin 10 jild nadad surah bolomj zunduu baisn bolovch bi suraagui odoo harin surahgui bol hol yavahgui yum baian gedegee ch medlee harin yu surah ve gedeg n sonmnyum abin. magadgui tourism and hospitality gedeg chigleleer surdag yum uu daa ? yadag yum bilee baiz?
gevch ene udaa bas neg ih yaraj asuudaliig shiidehgui sian bdooh hergtei abina minii amidral unen hergtei bas l bucaad l noliosoo ehleh gej bain shuu dee. tegehleer odoonoos iluu uhaantai bodoltoi shiideh hergtei. suuliin 5 jil hagasiig zuvhun hunii tuluu l yavsan yum shig sangdah yum gevch medeej iim yum baigaaggui ter bol hudlaa. gevch odoo ingej bodogdoh yum daa soin yum za yamar ch bbsin neg talas n humuusiiin heleed baigaagagr bol bas l single man gedeg utga chin bas ch hun bolgonc olddogui zavshjaan ch baid yum shig yaricgaah yum gevch odoogiin baidlaar nadad tegej snagdahgui bain. magadgui ireeduid amar taivan bolood irsenii daraa bas terniig n mederej boloh l yum medereed medregdej baival sain l biz. gevch ganchan yumnaas aij bain tsag hugacaa novsh gej cag hugacaa gedeg chin l ern bid nii amidraliin hamgiin soliotoi yum bish yum? za za hamgiin turuun duuriin gesen gertee bolohgui bol aild baina gedeg bol medeej ih tavgui asuudal ter hun chin uuruu end suarj amidraj baigaa hun deer l neg ih zugeer hevteed baij bolohgui. oiriin zorilgo bol bair oloh bas ajil bas websitee saijiruulah bas yum hiij bodoj ehleh. mun zurag zuarh hergtei bain bas soliotoi shulegnuud bas ih oroj irej baigaag buulgaj ehleh hergtei odoonoos jaahan uudrug baih hergtei bain shuu gevch magadgui dahiad jaahan hugacaa hergtei baih. MR.G

Thursday, September 18, 2008

do you think its too crazy?

MR.G

i am fucking enough!

MR.G

FUCK ALL THIS PROBLEMMS!!!

MR.G

ENE DENDUU GALZUU AMIDRAL BISH UU?

MINII AMIDRALD ER N YU TOHIOLDOOD BAINAA? ENE HEVIIN UU ALI ESVEL UGUI YU BI BUUR SOLIOROHNEEMR.G

Jessie Louise Lundaa

gedeg hun er n yu bolood bainaa? unuuder ajil haidga gazarar orood neg zaluutai jaahan suuj iraij baigaad. uduriig unguruuj ger liuugee yavah gej baital gev genet jessie guia ytasdaj abina. huuhedteigee uulzaj hool ideh uu gene medeej uuhain tas alhsaar baigaad gert n ochiloo. huurhii neg l saingui haragdaj baih yum bieniih n yum irsen gene tolgoi n uvduud baigaa gene. za ingeed lilytei heseg togloloo. jessie saihan hool hiilee hooloo idlee neg ayga wine uulaa tegeed jaahan yarilclaa. getel jessiegiin maan amidral bas asuudalaar duuren l baigaa bolotoi odoogiin baidlaar. shine hairtai hun n minii bodloor neg muu huuhemseg novsh yum shig baij taarlaa magadgui zugeer sain hun boloh l yum gevch jessiegiin yariad baigaagaar bol butehgui hun shigee. jessie yamr hudlaa yarina geh bish buhii l yumaa nadad heldeg hoino. unuuderiin sosson yumnuud nadiig buur almairuulaj aorhiloo bi turuund n durdisan baih ene zaluu jessiegees umnu neg naiz huuhentei bas salsan avgaitai baisn gedegiig. gevch ternees gadna hed baisniig burhan l medeh baih. anyway ene zaluu avgaigaa salsan udureesee l hoish ene huuhentei yavaj baisn gene ene huuhen n suragch baisin gevel yah ve heden jiliin umnu ene huuhend bagshilaj baigaad daraa n acgaigaasaa salaad ene huuhenii tolgoig erguuulej baahan baisn baigaa yum getel jessie uuruu bas l guigeed ochison yum shigee. getel odoo nuguu huuhen n enen zaluug jessietei yavaj baigaag medee mash ih uurtai baigaa yum baina. uchir n nene zaluu jessietei yavsanaas hoish ter huuhenteigee uulzahgui abigaa yum bain teneg zaluu chin. yu yugui baaahan cugtaa baij shaaj shaachihaad uur huuhen haranguutaaa shuud l negiig n hayaj baidg aan? heden huuheneer ingej tiogloson boldoo. minii bodloor huurhii muu jessie sain huntei taaragui yum shige carainii saihnaar tsai sulehgui gedeg gevch odoo bi uund yu ch helej chahdgui. za ter yah ve odoo ter huuhen n zaluugaa jessietei yavsaniig medeed zaluutaigaa cugtaa baihiig oroldoj baigaa yum abian. ted hamtdaa usan zavi mashinaa hamtdaa munguu niiluulej avsan yum uu daa? getel ter huuhen odooo mashin bas zavia avna geeed baigaa yum baina margaash ah duusteigee irej avah yum gene. huurhii nuguu bagie n bas ih aij surdej baigaa gene. heree medehgui baij hamaagui huneer togloson bagie g neg hashiraagaad uguusei dee. ter huuhen n nileed galzuu huuhen buguud jessiegiin ajil ruu n hurtel utsaar yarisan baina. bas jessied meduulehiin tuld baahan yum yarisan yum baih. ih ayutai baij medeh l huuhen duuldaj baina. yadag ch baisn enen bol mii asuudal bish bolovch ene bol minii huuhediin bas ireedui shuu. ene durak chin aygui bol hugshirchiheed huuhediig maan oroldood suuj baij medeh ch yum biluu hen medlee. bagsh bagsh gej nerlegdeed muu yum hiideg hun aliniig ter geh ve? za tegeed ter huuhen n buur hashaand n oruulsan toosgonoos avhuulaad cugtaa avsan buh tavilganuudaa hurtel avna gesen gene shuu. ih l ailgaj surduulej baigaa yum baihaa ter zaluugaa. minii huvid bol tolgoid ch orohgui yumnuud bolj baian soliotoi yum. uchigder jessiegiin ajil ruu yarisan gene tegehdee jessieg utasaa avsan gej bodood ingej helsen gene. ter zaluug n ian gedeg gene tegsen. iand neg yum damjuulya gej helej gene tegehleer n shuud holbood ugie gej gene getel ugui ugui zugeeer damjuulchih minii helsen ugnuudiig gesen gene. tegeed uchigder yavuulsan wine d chin bayarlaaa daraa doloo hongt uulzie gej damjuulaarai gej helsen gene. gevch utasiig n hariulsan hun n jessie bish bains bolovch ajiliinh n hun jessied tegsen gej damjuulsan gene. buh ajiliinhan hunuus jesseig medej baigaa bolohoor bugd l bas sanaa zovcgooson yum abihaa. medeej jessie toohgui baigaa bolvch minii huvid ene bol ih asuudal shuu. amidral asuudalgui baih n chuhal gej bi huvidaa boddog. getel zarim humuus buur ih asuudal ruu uursduuu l zutgeed baihiig bi eruuusuu oilgohgui yumaa. za za yamar ch bains ene huuhen ingeed neg heseg solioroh shinjtei. huurhii muu jessie ene huuhen shig neg udur haygdana bih daa. gehdee hayagdahaa boliloo l gehed ahuuchin avgai tom bolson huuheduud bas naiz huune magadgui caaana n hichneen ch yumnuud baigaa yum buu med. ene zaluu n bas munguu tugrug ugui urunduu barigdsan bagie yum baina. bairnii zeel avaad teriigee tuluj duusaagui deerees n mash ih mungu zeeleed odooo hoer zuun maynga garui dollariin urtei hun yum bain sh dee balai yum. yana daa jessie tur zuuriin shohoorhol sexiin sonirhol l baisn baigaasai daa. bi oodoo bolio gej heleh erhgui hun chin odoo yah ve? gevch ene bol uneheer ih saiha sanagdahgui bain shuu ehleed boloj baian butej baina gej bdoodj baisn odoonoos ugui shal uur yum bodogdoj ehelllee. yanaa uuriinhee asuudaliig bas yay daa gej baital jessie maan bas asuudlad orood eheldeg gevch uuruu toohgui baih yum gevch bi bol . ih tooj baian hichneenn salsan baisn ch gesen bi tuuniig sain yavahiig husej bain shuu dee ter maaan sain yavbal minii huu maan bas sain yana gesen uudnees shuu dee. bas ch uur talaas n bol bi uuruu uguj chadaagui yumnuudiig uur hunees avaad sain yavasai gej bdooj baital yun buur balai yum shig l sanagdaj abina. za za yamar ch bains bi uneheer yu ch helej medehgui abian ene buhen bol shal soliotoi. oilgohod ch berh. heleh ch ug alga. namaig bur stressduulej baina. gevch nuguu talaas n bodohdod magadgui hun yum bodvol bodohoor yum bolj bain sh dee jessiegiin huvid. yu n chuhal ve gedeg l sionin baina daa. uneheer asuudalgui nam taivan amidraliig husvel nad shig amar hun deer baimaar gevch bainaga asuudaltai zavgui saihan husseneeree yavay gevel odoogiinhoo asuudald baival deer baih daa. gevch bi unen setgeleesee jessieg sain yavaasai gej husej burhand hurtel zabiraj biaga shuu. gevch huurhii min minii yag odoo bodoj baigaagaar huurhii min tolgoi n buur ergej dee l gej heleh bain . magagdui uuruu uundee durtai baigaa ch yum bil uu bi medeh yum alga odoogoor ingeed duusgie. ter hoer ene hagas saind huduu yavah yum baiha gevch ene zaluu ingeed mashin ch ugui zavi ch ugui mungu ch ugui bolohoor odooo yah yum bol zugeer l hair setgeleeree l hool hiij idecgeeh yum baih daa buur sonin sangdchihlaa. za za bolie yu yunii ehend hurelguigeer un amitanii amidraliig hajuunaas n harah bol mi nii buruu shuu. jessie naad itgeed l yarij baigaa bolhooos bish hervee helehgui bol bi bas yu ch medehgui l baih shuu dee tegehleer zugeer l haraj l baya daa uur yu hiij chahdsan bilee bi gedeg hun chi. za za soliotoi soliotoi buur heleh ug alag bi buur bodoj chadahaa boliloo garaj neg tamhi tataj zuun grammmiiig shaagaad untahaas daa. huurhii jessie huurhii jessie ch gej dee huurhii ter salasan avgai huurhii ter naiz huuhen huurhii huurhii ter zaluu huurhii bi! fuck this all problemms fuck yeah!!!MR.G

Wednesday, September 17, 2008

lily giin us avalt

unuuder ugluu ert bosood baigaa ailaas yavad end ireed jessie ajildaa yavaj bi lilygiin usiig n gancaaraa avlaa yag 10 cagt bailaa neg chiher uguuj huuraj baigaad tv uzuulej suulgaj baigaad medeegui baihad n avlaa uurt n helsen bolochvch tooson shinjgui baina. usiig n oirolcoogoor 15 sm diooroos n tairlaa jessie uulaasaa avhuulah durgui baigaa bolovch mmini huvid ih uchirtai gej guij abij neg yum huuhediinhee usiig avah yum daa. yadag ch baisn turuulsen hiniihoo usiig uuriinhee garaar daahiig n urgeechilhlee gevch nair naadam ugui jaahan oncgui l bailaa gevch odoo yaay geh ve. hunii nutagt bi chin odoogoor uuriigee yaya gej yavaa hund harin ch hajuud ireed suuhad hurtel buleehen haluuhan ohin maan baina shuu dee. end baigaa gol uchir utga n ene ch yum daa odoogoor sosnin hacihn snagdaj baigaa bolovch ene bol uregljiin nasan turshid maan bodogdoj yavah ue bolj bain shuu dee. huurhii muu ohin maan denduu duraara usuj baigaa yum bain daa za er n uurt n ch hergtei sain biz,. neg l noomooi dsoroi amitan baisnaas galzuu baival hamaagui deersen. yadag ch baisn minii ohin sanaa zovoltgui sain hun bolno gevch ene ulsiinhaa hursen deer n usuj ecegesee hol usuh bolhoor busdiin adil aussie huuhed l bolno doo. odoo bi yu huesej bain ve gevel ene huuhed maan jessie man l sain yvaasai gej huseh abina. 3 jiliin daraa ohinoosoo tusgaarlagdah baijee gevch odoogoor sbieeree tusgaarlagdaad abiga abolovch zirh setgel;eeeree bas ch tusgaarladaagui bain shuu. tsaashdaa ch holbootoi baih bolnoo. lily maaan ih saihan eruul saruul usuj bain engiin l negen huuhed shuu dee huurhii een chin naddaa l nar yum shuu dee. ih huurhen bolj baian daa. yana daa shine ger bultei gevch aav n odoo yahsan bilee dee. gevch aav eejid n denduu ih itgeseer baigaa daa. iim sain eejtei bolj tursun lily maan bas ih azatai shuu. hezee negen cagat heden jiliin daraa usuj tom bolood uuriinheeree yavah ued chin l bayarlna daa. aimaar ih yum sursan bain shuu dunguj 3 han nastai huuhed gehed hol yavna daa minii huu. za aav n ohinoo sain hun bolood eruul saruul saihan amidraarai gej erooe doo. unsie!MR.G

Tuesday, September 16, 2008

jessie lundaa

gedeg nertei hurtel boochihood ingeed hayad yaah baisn yum baij dee. za yah ve salaj baigaa n unne bolovch bas l sanaa min zovsoor l baih yum daa muu jessiedee. huurhii nadtai baihdaa dandaa l erh chuluutei zavtai siahan baimaar l bain gedeg bains getel ter ued erh chuluutei zavaar hangalttai l bains . medehgui enen bol zuvhun hunii tarhind baidg bolohoor nada heleh yum alga. ganc bieree iluu ch uguii dutuu ch ugui nad shig amr hun baimaargui l yum daa. odoo ingeed 16 neg zaluu bas 8 nastai neg ohin 40 garaj yvaaa neg un geed bas deeeree sn uuruu bas deerees n lily geed l ulam l ih streessdej ulam ih cagiig hun burt huvaaj zarcuulah bolmoor yum yasan ssonin yum be gevch ene bol uneheer nadad hamaagui zuil mun bolovch. uuniig bi zuvhen jessied bolon llydee hairtai bolohoor l sanaa zovoj bodoj baigaa yum. ee minii huvid bol dagavar huuheduud gedeg ih tom asuudal shuu damaa iim tom bolj baigaa huuheduutei harilcana gedeg buur ch hecuu sangdaj baina. huurhii jessie tur zuuriin h ch baij boloh yum daa tsarainaiih n siahnd ch yum uu ugniih n saihnd uyrasan yum shigee. tegeed nuguu hun n salsan avgai n bain bas deerees n yavlddag huuhen bii geed baigaa bas deerees n jessie? minii tolgoid bol iim yum eruusuu oroj ireed ch shingej chadhgui baigaa yum daa. jessie uuruu bolohoor sain hun hairtai hamtdaa bain gej baina lee magadgyui jessie saihan huuhen bas uhaantai ene zaluud hani boloj chadna gevch zaluu medehgui! za za negent ingej jiigej hocorchihood bas yug n ch huleej ingej suuh ve? dee caashaa gaa yu hiihee medeh hegtei baian tegehgui bol suirehed duhej bain shuu. estoi susuldee durgui ch hureh shig boldog bol shuud l neg huuhentei taarchihaasai gej bdoh bolloo gevch snasnaar boldoggui horvoo shuu dee. za za yamar ch baisna ene muchuuus ehleed nileed ih namtai suuritai baih hergtei. dahiad ingej westeren huuhentei niilej zurhee emtleh uu ali esvel azi huuhentei baih n deer yum uu buu med. za za ene bol odoo yarigdah cag n bish. uchigder udrujingee gaduur baahan alhaj baigaad huuchinii neg tanidag bagietaigaa taaraldlaa. nepalaas iresen 42 nastai nepal zaluu yum nadtai adilhan australia huuhentei suusan zaluu gevch ted niled ddeer 91 onoos hoish suuj odoo 15 nas 13 nastai huuheduudtei gej baigaa. tegeed uchigder uulzaad bi iim asuudaltai baigaa gesen chin uu tiim uu hoeulaa neg shil yum uuy gedeg baigaa yag l mongolchuud hsig tegeed hoeulaa garaj neg shil staolichnya avaad gazar deer n nugasaj hayaad nuguu nuhur maan ih sogtoj arai l gej gert n hurgej uguud bucah zamdaa jessie giin gereer neg dairaj huuhedee unschiheed l ireed nam untsan bain shuu. za getel ter nepal zaluu maan bas ih sonin yum yarij bain , mania avgai namaig ih atgaj baina huuheduud tom bolloo odoo avgaigaasaa salah sanaatai abin geh yum uuru neg saihan huuhentei tarsan yum gene, za ingeed l ene metees avhuulaad humus end bas l ih hamaagui erh duraaraa baih yum abin shuu miniii bodloor ene zaluu yag avgaigaa hayna shuu. ternii helsnees eregtei hun avgaigaa haysnaas emegteichuud n ehelej shiidver gargah n ihenhdee iluu baidag gene. er n bol yaj ch bodson une ch yum hisg gehdee l salahaa bolohdod emegtei n uu er n uu shiidver gargasan n hamaagui l baidg baih gevch bodood uzehed minii huvid ter unen helej baina. emegtei hun shiidveree gargasan tohioldold eregtei hun n hamaagui hatuu baij boldog gene. za za ter yah ve. jessie maan uneheer jargaltai baigaa shinjtei shuu medeej dotroo bol bas l yumbdoodj l baigaa baih. gevch shuud medegduulehgui bain lee shuu. huurhi min neg udur magadgui demii shiidver gargaj dee gej uhaarah bolov uu ali esvel ter chigeeree yavaad duusah blov uu? za yadag ch bains hongor min hamgiin sain saihaniig husie dee gej helees uur ug nadaas eruusuu garahgui baigaa yum daa ih sonin shuu. haramsaj bain shuu avgaigaa aldana gedeg chin ter dundaa jessie uur huuhen baisn bol magadgui iluu amaraar ch baij boloh yum gevch ene chin hen ch bish ene chin jessie shuu dee. za cag hugacaa nisenunguerej baian ireed doloo honsoon baina asuudaliig shuud uncuguus n oigoj baigaa bolovch bas l neg 100 itgej huleej avaj chadhgui l bain magadgui bas l cag hugacaaniih biz. uchigder orooi ochison minii baidg baisn gert maan ter zaluu ohinoo daguulaj ireed hool idej baigaa yum daa tegeed daraa n odoo yu bolohiig bododhdo bas l hecuu bailaa shuu gevch neg yumiig helehed salasn l bol slasan hun yu ch hamaagui hij bolno ene bol erh choloo ene bolasutralia. gej heleh abina daa. za zabichih yum oldohoo blji ehellee. lily maan uchigder uilaad l bain lee aavaa oroj ireech geed haashaa yvaaj baigaa yum be ger chin haana baigaa yum be bi tanaid ochie geed l baahan yum shalgaagaad baigaa shuu uuniig n bodohoor. endee uldej huuteigee neg heseg hugacaag unguruumeer bolovch bas l ih gancaardanagedeges aih yum. yadag ch yum bileee de. uul n ch uuriin gesen bair hulsleed avchival ch. huuhedee doloo doloo honogoor ch yum uu uur uur deeree avaad baij bolno l doo bas jessieg iish tiishee tacahad n huuhedee harahj ugej auj bas boloh yum. negent l ungursen amidraliig odoo yaya geh ve hamgiinhaa saihnaar l baij jessiegees holboogoo taslahgui baih l yum bain daa.MR.G

Monday, September 15, 2008

jessie

giin shin zallutai n uulzaa uchigder oroihon. estoi ihsonin yum baidag yu baina . gevch neg ihsandraj tevdsengui engiin l yum shig bailaa. 40 nastai bas l nadarhuu saaraltaj yava ustei shingen shar humsugtei za er n bol ih dulaahan caraitai zaluu baih yumaa. mniii harsnaar jessiegiin eejiinh n neg tirsun duutei n mash adilhan hargdsan. gevch medehgui hunii huvid bol dajgui ;l zaluuu bain gevch minii huviin bodloor bol nileed nas n yavsan sanagdah yum odoo chin 7 nasnii zuruu gedeg chin ih l snagdah yum gevch end bol uneheer heleh ug laga daa. jessie maan l uuruu l songoltoo hiisen bol boloh n ter yamar ch baisn ter zaluug n harlaa uulzaa. bolloo cadlaa gedeg shig l buur setgel sanaand min ch herge bolj baih hsig bain yakltchgui iim yum uzeed ehelnguut chin l hun yumiig oilgdog yum baina daa. jessiegiin shine zaluugiin talaar gevel 16 nastai neg eregtei 8 nastai neg emegtei huuhedtei 17 jiliin daraa ehnereesee salsan yum baina salaad udaaagui baigaa yum bilee barag l jil boloh gej baigaa gesen. neg eregtei huuhed n hicheel ajildaa mcdonalds d ajilladg gene. nuguu ohin n bas gertee surguulid. ih l jodgonoson huurhen ohin bain lee lilyd maan l hani boloh baih gevch end ch bas tegej bodoj bolohgui l yum bilee shuu. ene zaluu avgai hoer huuheduudee neg neg doloo honogooor harcgaadag yum baina. tegeed odoogoor tus tudsaa uur uuriin humuustei bolcgooson yum baina er n l mash ih sonin tuuh gardag yum baina. jessieiigiin nadad yarisanaar ene zaluu bol anglid tursun buguud eej aav n jil hagastai baihad n tasmaniad nuuj irej suurchisan yum baina. unendee bol angli hun l yum ldaa. tegeed l endee l odoog hurtal baij baigaa yum bilee sonin shuu. ecesiin ecest bil ene hun jessieg ter holoos avchiraj uguuh baisn yum bolov uu ali esvel zugeer l jessie ene huntei baih bolood tendees naashaa zutgesen uu buu med. za teged ene zaluu nileed heden jil surguulid bagshilaj biagaad suuliin 32 jil garui universtity of tasmaniad ajillaj biagaa yum baina. bas ger buriin asuudaliin talaar bol avgain n mash ih bie muutai baisn yum bain olon jil emneleg gej yavsaar arai gagi bolood odoo udahgui biz geed baahan zugaalaj heden caasaa bas l aldsan negen gene. neg baishntai bolovch heden jiliin umni 90myang orchimd avaj baisn bolovch odoo deerees n avgaigiin emnelegiin zardal zugaalaltuudiig nemeed bas l bucaad l 200 gauigiin bairnii urtei geh yum ugui end humuus mun aldag yum baina. turuuniiheeg bucaaj uguuigui baij l daraginh n avdg yum shig bain shuu. getel ter yah ve jessie yu gej yarisan geech chaashdaa ene huntei hamtran amidraad enen baishngaas l mungu tululcene gej baigaa yum daaa sanaad ch oromgui yum burhan minee bas zarimdaa yum jaahan hemjeetei bih hergtgei bishuu? ugui tegevl end tes uur . za tegeed ene zaluu bas l neg uur naiz huuhnetei yum genee tegeed jessietei taarsanaas hoish nuguu huuheneesee salah geed l bas orooldoj baigaa gene yu gesen ? medehgui huuchin avgaitaigaa bas huuchin naiz huuhenteigee nas deer n jessie??????????? gevch ene bol uneheer minii asuudal bish bolovch ene bolunende ih sonin baina. minii huvid jessie magadgui mash demii shiidver gargasan baij magadgui gej bodoj baina. magadgui zuvhu tur zuuriin sahan aashind n durlaad baij boloh yum gevch dahin heleehd bi bol yu ch heleh erhgui jessie l uuruu l songoltoo hiisen hairt min sain l yavaasai daa. iim tom bolson hunii hoer huuhedtei harilcaj cugtaa amidrana gedeg bol minii tolgoid eruusuu orohgui ingeh yum bol bi uhsen deer ali esvel shuud salsan n deer. magadgui jessiegiin huvid huuheduutei n haricah asuudalgui baij boloh l yum gevch miinii muu huuhed bas l asuudal bainaa daa gev genet gancaaraa baij baigaad l 2 bosstoi bolno bas eej n cagaan huuhed n azi caraitai geed l medehgui. muu ohinii min zaya tushih bailgui dee uur yum helej chahdguine . minii bodloor erch cholootoi bain gedeg bol neg asuudal gevch heterhii erh chuluutei bain gedeg bas ch teneg yum shigee. minii huvid ungursun hoino n bodood baihad huurhii muu jessieg bi bas ih barij baisn bain shuu gej bodogdoj baina. uuruu ch helej bain lee bi chiniih 5 jil bailaa getel yu bolov geed l. yanaa bi odoo jessie maan ene huntei gagui baigaa. za bich yah ve odoo ungersen hun inged yavaj baital bolno biz uulaasaa yavaas ch uur zam ugui shdee odoo iim olon daraalsan yavdaluudiin daraa setgel sanaa maan arai l deerdej bain gevch 100 huvi bish gehdee cag hugacaanii erhend gagui boloh n oilgomjtoi baina. cag hucagaa gej hichneen hurdan yum be? anh jessietei amidraj baisnaa bodohdo odoo ter bugd buur hold uldsen snagdaj bain shuu. ee chaavaas gej daanch haramsmaar yum bolloo doo minii amidrald iim saih huuheniig oigolgui hairlalgui baisaar baigaad aldchihlaa shuu dee........?.............................. hun yagaad zaaval yumiig ungersen hoino n oilgdog yum be ter dundaa bi? za za bolie uene gej baina. odoo yag yu bolj baigaagaa medee ireeduidee harin ireeduigee haraj amidrah hergtei yum abin shuu gawaa. gevch bi ingej chaddag bil uu? ugui gevch odoonoos surah hergtei. haa holiin huniii nutgiin busguig zurhiig n sharhlaalj deerees n huuhedee orhij baigaa ene buhen minii buruu!!
gevch bi uuniig huseegui bi uneheer zutgesen gevch zuvhun uuriinhee chahd hemjeend zutgesen shuu. nadad ene buhen mar baigaagui hunii nutagt hariin heleer jessietei saintai muutai buhngniig usej tuulaj suraj aldaj onoj yvsan uuniig hen ch uguisgej chahdgui uuniig zuvhun bi uuruu l medne. daan chig huurhii jessietei taarahgui baisn yum baij dee. mongol saihan huuhen baisn bol uuchilaad l suugaad baih baisn bolov uu? shudraga saihan zantai jessie chi harin tegej bidniigee zovoosongui . gevch bi chamaig mende chi bol shudraga daichin zorigtoi hatuu shiidver gargadag uuriin gesen uzek sanaatai tuundee ch hurdeg chi bol aguu emegtei chi bol miinii amidral udii hurtelhi hugacaand taaraldsan humuusiin hamgiin deed n baisn gedegiig bi helej chadna uunees unen gej ugui. iim ch uchiraas bi chad hairtai baiaj hairandaa sohoroj bas chamaigaa gomdooson baij bolno. gevch dahin gomdoohgui gedegee amlsaniig sanaj yavaarai!
hunii bolson hoino chin harahad chi min yasan saihan hargdaj bainaa. uuchilaarai hongor minee daan ch teneg yvsan bain daa. gevch hezee negen cagt iim yum bolno gedegiig bi bas medrej baisn yum shuu hairt minee. bi medrej baisn chamd uguuh minii hair neg uur gevch chinii huseh hair bas neg uur ter bugdiig chin uguj chahdgui baisnaa bi mederej bains shuu. er n chi iim shiidver gargasan n tumen zuv bailaa. hervee chi shiidver gargaagui bol magadgui neg udur bi gargah ch baisn baij magadgui. gevch tegej magagdui ingej magadgui tegsen bol tegdeg abij ingesen bol ingedeg baij gej hudlaa yarij uuriigee zovoohgui. ungursun yum bol ungerseneeree l baidg gehdee medeej humuus tuuheessee suralcah hergtei tuuh hedii ungeren odson ch tuuh hezeed heveeree baidg.za bi yu bichij bainaa. bi yaj bainaa bi zugeer uu? gagaui boloh shtantaaa oroj baih shig baina. odoo harin yah ve gedge sonin baina endee uldej neg heseg abih uu yah uu? gancaardana daa gevch hamgiin gol yum gevel huuhedteigei ih oir dotno baih bolno. medeej gancaardana avagi ger bulgej yum baihgui bolson shuu dee tegehleer denduu gunigtai snagdah yum? gevch .unen l ter. end baidag neg buddist sumd hesegtee baidg yum biluu yadag yum bilee.? uul n endee neg hesegtee baij huuhedteigee cagiig unguruulej setgeliin sharhaa jaahan edgeevel zugeer ch yum shig getel cag hugacaa zogsohgui baina end baigaad bi yah bo? tom hotruu yavah bolojm baigaa bolovch bas l sanaand orohgui baina yadag yum bilee . za yamar ch baisn gaduur garaj amisgaa avaj ajli turul harya l daa yah n ve? gevch end neg hecuu yum n mash ih aris ungunii uzeltenuud baidg yum bilee ter n bas ih hecuu shuu gevch setgel sanaa aggui bolo ted nariig ch nulimna l daa gancaaraa bas setgel sana tavgui ued bol ulam l doosh n hiih baih a za demii jaahan yuma deer gev genet sanaa zovov genee. jessiegiin talaar neg yumiig bi bas oilgohgui yum. nadaas umnu uul n neg zaluutai bas l 6 jil garan cugtaa amidraj baisna baigaa yum tegeed l nadtai taaraldaad l shuud l nuguu zaluugaasaa salaad nadtai suuj huuhed gargaj 5 jil garui hugacaag unguruuleed odoo namaig shuud hayad l shine huntei bolchih ? za bi dugnelt hiihiig huseegui bi 100% jessiegiin sanaliig zuvshuurej baigaa hairtai baisn bol hairtai ungersen bol ungersun.gehdee bi huurhii jessie uruvdej baina yana daa huurhiid min mash olon husel muruudel bii bi medne. gevch odoo ingrr neg jaahan bastai huntei taaraldaa bas huuhedeuud vugded n cag hugacaa hergtei sh dee amidral bol asuudalaar duuren gedeg shig uurtuu zarcuulah baisn hugcaaagaa iluu 3 hund zarcuulna gedeg ih amargui shuu teren dundaa haa hamaagui humuusst minii huvid bol uruvdeh shig boloh yum. jessie uuruu heldeg baisn uuriin gesen cag hugacaa hund chuhal gej gevch magadgui zuvhun durlaldaa shataad yumiig amzaarahagui baij bolno ter hun n sain hun baij bolno gevch huuhcin ehner. bas neg naiz huuhen 2 tom huuhed ajil ger l lily za za hairt min chamdaa sain siahn buhniig huseheers uur zuil ugu. shuvuu shig l chuluutei bai daa yu hussenee hiij zuvhcun jargaltai baihiig l zurhniihee gunees husie daa jessie!
hairtai shuu chamdaa! hairlaj yavnaa chamaigaa !

Sunday, September 14, 2008

jessie bid hoer

tsug baih hugacaandaa mash olon saihan hugacaag ungeruuljee. medeej mniii huvid bol baing a l jargaltai saihan bains medeej hunii nutagt uur nutagiin busguitei amidrana gedeg eruusuu amar baigaagui ch bolomjiin chadaliin setgehiin hereeree l zutgej baisnaa uguisgehgui, gevch end bas helehed bidend uneheer ih olon uur taluud baisniig bas uguisgehgui. er n bol iim asuudal bolood ungersen hoino n jaessiegee muulah geegui baina. zugeer l bichmeer baina. jessie chi bol minii amidraliin udii hurtelhi hugacaand taaraldsan hamgiin uhaantai siahan busgui shuu. chamigaa urgelj shutej amdrana. yuch bolson baisn buh hiisen muu uildluudiig min urshuusend bayarlalaa. gevch ueheer hecuu yum baindaa. hairtai hunee hund aldana gede ter dundaa yag unuuderiin baidal ingeed huuhedee haraad ter maan shine huntei hair setgeleeree mansuuran yavaj bain gedeg . neg bodoliin gutamshig ch yum shig gevch ugui ene bol gutamshig bish. magadgui ene bol neg yumnii ehlel ch baij boloh yum gehdee teriig bi helej medehgui yum uuniig cag hugacaa l haruuldag yum bain gedegiig goldoo ortol oilgoloo. gevch dahiad iim aldaa gargaj uuriigee almaar gui bain gedegee sain medej baina. anh australiad ireed l yugaa ch medehiin yumgui yag l tuursen mal shig yum abij bilee bas hair durlaliin amtand mansuuraad barag yugaa ch medelgui heseg hugacaag unguruulej bilee. tegehdee cag hugacaanii erhend iim yavdal bolj magad gedegiig bas medreegui bish mederej l baisn bolovch yag en direed ingeed nad deer tusna gej baisn gui. medeej hudlaa helehgui bi ch bas uuruu zarimdaa salaad yavmaar yum shig ch salnagddag baisn gehdee uneneesee yavchih setgel baigaagui . magadgui zarimdaa nutag usaa n sanaj hunii gazart hogiin ajiluud hiij yavaadaa bas gutardag l bains baih. gevch odoo ingeed ergeed harahad jessie irenguut l maan odoonoos suraj mergejiltei bol gej dandaa heldeg baisn gevch bi bolohoor uuriinheeree setgeed l surahgui bairnii mungu eneeteree eyumand zovohgui baival bolohgui yum ugui gej bodoood l tenegteed baidg baijee. gevch cag hugacaanii yavcad teriig n oilgoj uneheer surah hergtei yum baingej medsen bolovch yag unen bodoit amidral deer bolomj n garaagui yum shig sangddag yum urgelj l ajil hiij bair hol benzin mashinii une geed l guigeed l baital barag suuldee ingeed ger buleesee salah shaltgaan ch baisn baij boloh yum gevch end. bas mungu buruu baihgui baihaa. er n bol huvi hun hunii bodol setge;ee gedeg aguu yum bii gedegii martaj bolohgui. gevch hun zaaval neghuntei horvoog tuulah albagui yum gedegiig bas medlee minii huvid barag l za za gerlesen l bol odoo duussaa gesen bodoltoi baisn hun chin yah ve negent l gerlesen yum chin gesen mayagaar anhaaral halamj hair aa buurulsan baij boloh yum. magadgui en ornii nuhcul baidal amidraliin hev mayangaas ch bolson baij boloh. magadgui zuvhun huvi hun deer ch baij boloh yum za barag l huvi hun deer bains geed bdodohdo unen dee. bi l uuruu l amidralaa avaj yavah estoi n une sh dee hen ch minii amidraliig yaj ch chahdgui shdee . bi tegh yum bol huniig nulimna hervee bi hunii tegeh yum baiopl hun namaig nulimna biz dee ter unene. tegehleer end bol hudlaa herle erh ugui. iim saihan huuhenii delhiin caad uncegees olod hairlaj halamjilj chahdlgui aldsan bol minii buruu. gejbi bdooodg gevch magadgui ene nadaas hamaaralguigeer bas jesieen uuriinhe n shiid baisn ch baij boloh yum . er n bol magadgui gej ugui er n iim l bolj baina. yaa yaa hairan saihan hani minee. ehleed bol barag yavaad uhie l gej bodoj baisn bolovch ireed yarilcaad oilgolcood tegdeggui yum bain sallaa geed uhej boldooguii yum bain tegeh yum bol. buur ch amia bodson hogiin yum bolood hen ch bish yu ch bish bolood gazariin hursend l buluulah yum baina gavya bish buur horsol hilen ch boloj mdeh yum bain. terniihee orond ulam changaraj busee setgelee changalaad caashaa yavaj neg negdee setgeliin demeer tuslaj uguh n hamaagui deer baidg yum baina. hamgiin ih shutej baiga zuilbol jessie ene bolomjiig nadad olgoj baigaad yum. hichneen olon hun ingej chadh ve olon humuus za za duuslaa chi zail geed nulimaj bolno sh dee getel minii hani manaigaa tegsengui tegeh ugui hun terniig n ch bi medeh yum baina. za yadag ch bains minii amidrald neg iim yum tohioldoh baisn yum baijee.gehdee tohioldohdoo mash saihnaar tohioldson gej bi huvidaa bodoj baina. hamgiin goln hoer taldaa saihan oilgolcood salah chin hereldej zodoldoj uralcaj salahaas 1000 dahin ih deer baidag yum baina. yamar azaar ene 6 billion hunees bi ene jessie gedeg australia huuhentei taaravaa bayarlalaa burhan min! yamar azaar bi iim huuhrhen lily gedeg huuhedtei bolov oo bayarlaaa burhan min. medeej buh yum sanasnaar boldoggui hen end hun bolood uuriin hussen bolgonodoo hurej chaddagui teriig hun buhen medne bi ch bas medne. uur heleh ch ug alga. estoi l salya gej salsangui shuu salaa zamiin erheer salahaas uur argagui bolloo doo hairt min. uhtelee unench nuhur chin bolj yavnaa huuhedee hunii daitai avaj yavahiig chin medne gevch bolomjooroo l tuslahiig bodnoo. gevch odoo uuniig bi bas medehgui haana yu bolj tugsehiig gevch amlaj bain hun boloj turuud hun shig huntei aidrasniihaaatuluu hunees garaj boloh hamgiin deed sain saihan buhniig nadad ugseniig chin tuluu uurdiin chin and baihaa andgailye!


tiimee amdirah saihan.

MR.G

jessie bid 2

jessie urd shunu irsengui 3 sar garuin daraa anh udaagaa huuhedteigee neg orond n untlaa yamar huurhen boloo ve minii muu ohin. hel am n guicegdehee bolison bain bas sanaa bol sobak gedeg shig l bolson bain shuu ih deerelhuu zanati yum shig bolj magadgui huuheduud jaahan deerleheed baihlaar iimerhuu bolj baigaa biz. magadgui ene ih hergtei caashdaa ih hereg bolno bie daasan uuriin gesen bodoltoi mash ayutai jaahan huuhed bolson bain shuu. ene ohin maan hol yavnaa. itgej baina bas deerees n eej n bas iim changa yum chin asuudalgui. lily maan estoi l naddaa nar yum bain daa ene gazar deer baigaa ganc yum l bain shuu dee. huurhii ene baihgui bol bi er n tesehgui shinjtei shuu. hajuud n baihaar arai l baga gancaardaj setgeleer unaj baih yum gevch. odoo ingeed hamtdaa baij chahdgui geheer l hecuu snagdah yum yamar ch baisn huuhedee chadaliihaa hereer haraj uzne. end uul n ajil hiij baigaa cagt bolno l doo gevch odoogoor end hichneen udahaa medehgui baigaa bolohoor bas sonin bain. za yadag ch baisn gelee yu ch tohioldson bains huuhedteigee uhtelee holbootoi baih estoi yum abin shuu ene chin minii mah tsusnii min tasarhai shuu dee. huurhiig jessie bid hoer l ene delhiid avchirsan bolohoor salsan baisn ch gesen haraj uzeh n eceg exiin uureg yum gevch yag odoogiin baidlaar ihenhe huvid n eej n l ih zutgeh bolj dee. gevch odoo yay geh ve hantdaa huvaagaad zutgej boloh baisn bolovch uuruu songoltooo hiisen huniig bi odoo yaj ch chadhgui hoino. unendee evlereed l bolomjooroo l haraj uzej holbootoi baih hergtei gedegiig l oilgoj bain. gevch ene huuhediin eej n jessie maan baisnd bayarlah yum uhaantai bolovsroltoi sain eej teged deerees n nadnd iim ih bolomjuudiig olgoj baidag durtai uedee uulzaj bolno gedeg chin bas l ih chuhal yumaa. za za minii huu bol tasarnaa. eej n uchigder oroi shine hairttaigaa hoolond yavaad tedniidee honoson bain ugluu utsaar yariad zugeer gej bain medeej zugeer baihgui uur bi chin yah ve? ene buhen bolj baigaa zuils minii huvid yag l itgemeergui bolovch bas nuguu talaas nadad ih yumiig oiilguulaj bain. negent ungersen yum bol ungersen gedegiig bi meddeg ch yag amidral deer zarim negen yumstai shuud bas evlerchihej chadhgui yum. zarim zuils bas baidg yum abin. gevch odoonoos ovoo gaggui bolj baigaa l yum shig bain. gevch medeej l yu hiih yahaa boodj chdahgui l bain. ingej baigaad hed honogoos gaggui boloh bolov uu gej bodoj bain. odoo bi yah estoi ve gevel ungersenee bodoh bish ireeduigee bodoh hergtei bain gevch yag odoogoor yu ch orooj irehgui bain magadgui. jessietei ih yarilcah yum bol nadad ih tus nemer boloj ene cag nuhcelees garahd tulaj boloh yum. gevch huurhii jessie shine hairtai bolohoor nadad medeej zav gargaj amjihgui bain . uulaasaa nadad huih erh cn baihgui yum chin dee. uguh estoi yumnuudiig n ugulgui baisaar aldchihaad daraa n odoo neg ih hamtadaa baigaa yum shig yum guij bolohgui shuu dee. ene hun chin bi chin bid bugdeeree hun uchiraas caashaa caashiinhaa amirdaliig bodoh hergtei yum chin. bas baahan zovooj zovooj iim shiideld hurguulchiheed dahin zovoormoorgui bain sh dee. odoo harin ih yum yariad baih yum harin ch buur urgeegeed uulzaj uchirahaa boliod huuhedetei min uulzuulahgui bol bi buur balrana shuu dee. gevch yag unendee ene salat bol minii huvid minii ungersen amidraliin huvid hamgiin hecuu ue maan baina. uulaasaa bas nileed mar amarhan amidralaar amidraj yavsanaa ch mederlee. jinhene hair jinhene hairtai hunteigee taaraaldsan murtluu ter hundee uguh hairaa hags dutuu uguj tuuniigee aldahad hurlee. mafgdadgui ene buhen 100 huvi nadaas hamaaragui baij bolno. gevch bi uuriigee hezee ch buruugui gej helej cjhadhgui. amidral bol amidral bol tuush zam bishee amidrald dardan ch zam bi dalii murii ch zam bii gehdee minii huvid ter bolgoniig n bugdiig n dairaaguich uuriin gesen l bodol husleeree yavaj baigaa hun gej bododog . gehdee jessiegiin huvid bol mash uur sanaltai baigaa negdugeeret ih hudetgej bain iim sain huntei baisndaa bas bayarlaj baina. gevch bas gaihaj bain. shuud l uur hund hairtai bolood l shuud l namaig orhiod l uur huntei maidrahar shidsen baidg ih sonin yum emegtei hun gej iim baiadg yum bolov uu ali esvel bugd l adilhan baidg yum bolov uu? soeliin yalgaa yu ali esvel end bol engiin asuudal uu tiimee end bol ene bol yu ch bish yum shi bain lee. shuu. gehdee minii huvid en bol cochirdolt shuu dee. bi mednee jessie nadtai niilehees umnu bas l neg zaluutai 6 jil garui hamtdaa bains yum bilee tegeed nadtai hairtai durtai bolood l 5 jil hagsiig uzeed odoo ingeed dahiad hair durlaltai uchirsan bain gevch. minii huvid jessied bayarlaj bain hervee zugeer salaad hani olohgui udsan bol huurhii muu njesied bas hecuu shdee hichneen salssan ch gesen jessieg bayartai baihiig harahd bas saihan yumaa. bayarlaa sain eej hani baisn chin gej helehees uur ug eruusuu l oldohgui baigaa yum daa unen l ter l dee. odoo ergen bodohdodd bi hichneen teneg baisnaa oilgoj bain iim huniig chin hun zalhahsaa uur yah v yum be. heleh ch ug alga . uul yag uhaaraad za bolie hun zovoohoo bolij saihan maidray gej bdooj baital harin buur l aldaj orhiloo haramsaltai. za yah ve huurhuu nadaas avaagui yumnuudaa ter hunees avah boltugai gevch bi chin dandaa bas muu tal baigaagui yum bilee shuu uuruu ch helej bain lee. hamgiin gol n huuhed miss lily. odoo l hair durlal gedeg yutai chin taraldah yum bol harin ch mash uhaantai baihgui bol dahin dahin ingeed l baih yum bol hunii amidral ch bogin bas zurh gedeg ch bas hecuu yum abin shuu dee. gevch bi jessiegees l ene buh yumiig sursan sursaar ch bain bayarlalaa jessie! chamdaa bi urgelj hairtai baih bolnoo ohin ta hoeroo hezee ch hayahgui urgej bolomjooroo tuslahiig hicheej hairaa huuhdee medruulej yavnaa. bi chin aav hun shuu !!!!!!!!!MR.G

Saturday, September 13, 2008

jessie bid hoer

iin maidral 9 sariin 9 nii uderees ehleed tasalbar bolloo neg ugeer heleh yum bol bidnii amidral hoer tiishee boljee. jessie bid hoer anh uulzasaas hoish 5 jil hagas ungerchee. sain saihan dursamjtai muchuud. hair setgel bayar baysgalan ger bul ur huuhed geed l bugdiin l tuulan ungerdeg jargaltai ueuud gevch ene udaa arai uuruur ergelee. estoi l salya gej salsngui salaa zamiin erheer sallaa gedeg yamar unen ug yum be gedegiig l unuuder hurtel oilgosongui yavaj uuriin bier odoo medreed suuj bain . yamar ch unen ug yum bilee uuniig chin meddeggui hun heleegui uzeed tuulaad medersen hun l helsen baih daa gej bodsom uneheer l tiim yum baina. ardiin maan zuir cecen ugnuud bas uneheer yum heldeg yumbain shuu. bas sohoriin gazar sohor dogolongiin gazar dogolon yav. gej bas neg ug baidgiig bas odoo noos medrej ehelej bain. austral ulsiin irgen zaluuhan saihan uzesgelentei jessie gedeg negen huuhentei teer jiliin havar ulaanbaatart tanilcaj baisnaa sanah yum. tegeed yagaad ch yum uatsiig n avsan baisnaa sanh yum., mnai naiz steven geed neg umnud amerikiin bagie baij bilee ter negen udur hiih yumgui bain chi irej nadtai neg yu uuhgui yum uu geed dduudaj bilee. ter ued ch bi yamar neg ajiltai baisn bish bas mungu ch ugui baij bilee harin tegsen chi hureed iree taxig n bi tolie gej bilee. tegeed yvaad irsenii daraa udalgui 2 australia huuhen ireed l suuj bainsiig sanh yum tegeed yaj ch yavad utasiig n avsan baisn yum. teged l neg hoer messege bichilceed baisan suuldee neg l ih oir dotno bolod yavsan yum dag . udalgui gert n nuuj ochiod l tegshiigeed jessie ch bucahaar bolood yavahaas n umnu setgelee ilchilej gerleh uu gej asuuj bilee. jessie ch zuvshuurej bi ch bayar huur udsan ch ugui jessie bucaj. bi 3 sariin daraa baahan l visa enee teree boloj baij hamag zardlaa daalguulan baij australiad irej bilee. sayhan yum shig l snagdah yum ih l saihan ger bultei saihan humuus l baij bilee. tendee brisbane heden sar boloj oir zuuriin har ajil hiij baigaad . jessie ch gopld coastad surguulid surahaar bolj bid hamtda. gold coastad uuriin gesen bairaa hlsloj amidralaa ehlej bilee. udsan ch ugui hurimaa hiiheer boloj baahan l guicgeej ah duusuudiig n cugkluuulaj huurhun jaahan hurim hiilcgej bilee. ingeed l amidarliin tukluu tus rudiinhaa ajiluudiig hiin guisserr baital neg l medehed l huuhedtei bolj horvood amidraj baigaagin hanilhiin jargal gedegiig mederej l huurhun mixed ohintoi nbolj jessie lily gej ner bi tseyseg gedeg ner uguj baij bilee. odoo bodoood baihad neg ch ih udaagui yum shig l snangdah yum gevch ali hediinee 3 jiliin daraa bolson bain odooo huuhed maan barag l bucaad nadad hel bolon busad yum siig zaaj ehleh shinjtei. huurhen ch bolj dee nar min yum daa. bi minii huuu chi bol minii nar shuu gesen ugui bi nar bish bi bol lily gej baih yum sonin yum. za ingeed gold coastad suuliin 4 jiliig yu yugui l unguruulj bi ch avtobus taxi ceverlegee geseer baital jessie ch surguulia tugsuh tuhsen bailaa. hamdaa ungursen jil mongolo ruu yavaj hurimaa hiicgelee. bucaj ireed bi baahan l mungu hiih sanaatai baahan tenelee gevch hiisen n ugui . za ingeed er n tovchihodnoo bol neg iimerhuul maidraliin hugacaag unguruulee. gehdee ter bolgon bolson yavdaluudiig odoo yag suuj baigaad bichne gedeg bol hudlaa. gevch minii huvid bol saihan tal n ih baisn uuruu ch hairtai baisn gedegee bas odoo uhaaraj bain magadgui hun gedeg amitan bol ugaasaa tigs tuguldereer buteegdeegui hun bolgon uuriin gesen sain bolon muu taltai baidg. ternees bi bas garahgui bas jessie ch bas l uur gazar tursen ch gesen busdiin l adil hun. medeej soeliin bolon amidraliin hev mayag uzeh uzek sanaa bolon . ger buliin humuujil bas busad yumnuud bol medeej hen ch oilgohoor shal uur humuus bidnii huvid gevel. gevch id ene bgdiig hamaralguigeer bie bienee haa baisn dalin chandiig algasan baij olson l yum daa. gehdee cag hugacaa gedeg neg yum abin bid tursenteigee adilhan neg udur uhdeg gedeg bol amidraliin tuiliin unen. uunii adilaaar cag hugacaanii ergeltend bid uneheer uur uur husel zorilgotoi uur uuriin gesen aidraliin hev mayag murruudeltei gedege ch medercgeej hamgiin suuld n uur uursdiinhee zamiig huuhsen n hen hendee hergtei yum bain gedegiig uhaaraj ehelsen yum daa. gevch jessiegiin huvid bol uneheer uur es zanshiltai uur niigemd amidraj baisn hunii huviedaa uuniig nadaas iluu ertnees mederej baisn biz. tegsende ch unuudriin bolj baigaa baidl ch bolj abij medeh yum er medeh yum gej helehguik bolj baina.tavan jil hagasiin daraa jessie unenee heleje bain uneheer ih hicheesen zutgesen gevch nadtai amidraj chahdguinee gedegee, gevch inii huvid bol bas l adilhan l zutgej baisn n unen gevch yag unendee bol ingej slaj tusgaarah tal deer ol bodoj baisn gui. magadgui bi teneg ch baij magad magadgui bi uhaan muutai. baij boloh l yum gevch bi chin hun dhuu dee bi chin busdiin adil hun bi tarhitai tolgooitoi gartao eruuls aruul bugd l bii magdgui jijighen erhtentei baij boloh yum jessiegiin huvid ene bol teneg yum ch bij magad magadgui erhtendee bish tolgoidoo ch baisn baij magd i mean tarhindaa. magadgui zuvhun uur busad yumnaas ch baij boloh l yum l daa yamar ch l baisn caashdaa taaraj tiohrohgui baisn bain. minii yag odoogiin bodoj baigaagar bol jessie nadaas baarga l salaagui baij uur hund hair setgeltei bolson n nadad haramsaltai baina gevch hen yug ch zogsooj horij chahdgui ter dundaa huvi hun gedeg bol hamgiin chuhal. huvi hun bolo huvi hun l baih estoi tegej chahdgyi bol bas amidral gedeg chin er n yu yum be? humuusee amidddaa bie bie hairla gedeg c=shig amidl yavaj baigaa bol hun uuriinhee tuhai uuriinhee erh ashigiin talaar urgelj bodoj baih estoi yum bain shuu. uuniig ernees mederej abisn bolovch ene udaa yas mahandaa tultal n mederlee. hun chin ingedeg yum bain hun gedeg amitan bol unendee uchuuhen l dee ter dundaa bi chi bid bid chin l hun shuu dee., za ter yah ve bi yamar hund yum zaah gej baigaa bish bas tegej bolohgui. za ingeed yag iim ued tulahaaraa hun gedeg ih uchuuhen yum gedegiig l heleh gesen yum. bi er n hun bolsoor odoog hurtel uilaj baisnaa sanahgui yum getels uuliin heden udur nulims cutagad baih yumaa. nadaas buh yum hamaaralguigeer iim yum bolj bain gedeg bas ih ayultai yumaa. ehleed salaad daraa n huntei niilej suuj abiga bol yah ve getel shuud l ok bayatui zamaa bod doo l gesen mayagiin yum bolood bain shuu dee. ene chin ingehed boloh uu? medeej bolno sh dee er n bol amidrald yu ch tohioldoj bolno sh dee hamgiin goln hun uhehgui baih n chuhal . aa harin uhsen bol yu ch baigaad nemergui yu ch hiij chahdgui yum chin dee he he. harin maid bainaa gedeg chin harin ih sonin yum abin shuu ih yum uzeh shinjtei buur bologui bain geed l bodchih. hamgiin engiin jishee n bi unuuere avgaigaasa salaad 3 honoj baihad manai avgai hairtai hunteigee oroin hool idej bi gertee huuhedee haraad suuj baival yah ve ene chin yu ve? zuud ch yum shig zereglee ch yum shig l gedeg baih daa/ engiineer bodohdod tegej asngdan gevch yag amidral deer bol ene bol zugeer l neg baij boloh l asuudal yum abin gedegiig zuvhun uuruu bieree uzeheer medreheer l mederdeg yum baindaa. za za hamgiin gol n bi jessieg muulah gej end suugaagui bi tuuniig magtah gej end suuj bain. iim saihan huuhentei ene hugacaand baisn daa bi buur jessie gedeg huuheneer baharhaj bain. huuhediig maan turuulej hani min baij zaaj surgaj buhii l talaar naimaig avaj yavaaj baisn ene bol agui hun bi ene huniig shutej bisherj suralcaj yavah estoi. ganchan yum n gevel ter maan uneheer uur undesttenii hun baisn l yalgaatai. za er n tiim baisndaa ch iluu abisn gej bi bdooj bain. minii muu ohiniig harl daa yamar sainha huuhen bolno doo. bas hamgiin golo n yamar uhaantai bolno geech. za ter yah ve. jessieigiin talaar bichi gej bailaa iim saih sain huntei uchirana ch chinee zuudlen chinee bodsogui yavsnaa harin bodit amidral deer taaraldaj amidraliinhaa negeehen hesegiig jargalaar duuren unguruulee. gevch ene enuugeer duusahgui. bid urgej setgel zurhendee hamtadaa bain. medeej huuued maan bain bas. bid maid bain sh dee. ingeheer hui cus nujeeree holbootoi humuus zugeer l ger bukl sallaa chi odooo zail gej volohgui shuu dee end chin tegdeggui yum bain. salsan ch gesen baidg l holbootoigooo baicgaana gej abin yamar saihan yum be l gej bdooj bain barag uur ug orooj irehgui nee. minii bdooj basnaas shaal uur l yum boldog yum abin ehleed cochirdood neg ih niilehgui baisn suuldeee bodood baisn ene chin hamgiin saohan salat yum bish uu dee er n yavaj yavaj. uulaasaa ter hun uur hun oollloo terenteigee amidrana gej bain uur yah yum be yamar hun alaj hyree talaj abigaa bish dee. bi ch gesen odoo haashaa yum be bi chmaas salahgui geed guigeed baih yum uu tegdeggu yum abin. za za yadag ch baisn gesen suuliin heden udur saruud bol minii amidralii hamgiin ih sonirhioltoi gej heeleh udureeu bolj bain. ter dundaa suuliin 3 udur bol bi yag l zuudendee ch abigaa yum shig l baina. egvch bi medne bi bol yag amidral deer iim yuj boloj abigaag haraj baigaa hun. za za ganchan udaa suugaad olon jiliin amidraliin tuhai bichij chahdgui gevch. hamgiin gol heleh gesen yum bol amidral maan eregj baina magadgui muu er magagdui sain er. gevch ene amidralaas bi yum aldsangui mash olon yum surlaa nedlee avlaa hamgiin gool n huuhed maan hanilsan avgai maan l baina daa. gevch yag odoogoor bol salsan gej helej boloh yum daa. za za bi unuuderees arai deeredejk iluu yumnii tuhai bodoj abin ternes bish suuliin heden udur bol yag l amia horlohod arai l neg huruu l dytaad bailaa shuu. gevch yamar huntei hanilaj baisnaa medersenii daraa ugui ingej bolohgui bi bur ih zorigtoi shudrag zorilgotoi baih yum bol jessiegee a;daagui yum bain magdgui bieiig n aldsan ch bugdiig aldaagui yum baingedegeem ederlee. gehdee medeej hezee ch bucaj suuhgui l dee gehdeel maidraliinhaa turshid neg naidvartai sain huntei bolloo. harin odoonoos iluu dutuu tenegtelgui baihgui bol uregeej orhivol harin barag l gol ruu uuruu alhsan deer bailgui dee he heMR.G

Friday, September 05, 2008

mongolia

d ireed yag 3 sar bolloo. mash ih idej uulaa gedeg maan mash tomorloo bie ch suuldee uvdeh shinjtei za er n ajilgui baina gedeg bol hamgiin l teneg asuudal abin daa gehdee mungetei baigaad ajiltai baiavl medeej sak l daa. gevch tiim yum harin ugui yum bainaa odoohondoo. za yamar ch bains mongold irsenii hamgiin gol asuudal bol2 gazar avlaa gachuurtaad. odoo zuvhen bichig barimtiig n burduuleheer ugeh l uldee gevch uuniig boroood daatgaj orhihoor shiidlee. ajilliinhaa cag zavsaraar n yavaj baigaad amjiulchihna biz dee. harin asuudal bol ireh jiliin 3 saraas ehlee hashaa bairad ehleh hergtei baina daa. za ter basihnin bol harin hezee gedegiig medehgui yum bain ene udaa austarlaid sain ajil hiigeed hedig huraaj chadah yum bol boloh l baih. er n uuriin gesen gertei boloh hergtei yum abin shuu. ter dundaa odoogiin boloj baigaa suudalaas harahad. hezee ch gesen uuriin gesen gertee ireed hevteh shig yum baihgui bahgui. suuliin gurvan sar drojiin bailaa bas l saihan l baian gevch caanaa kl neg tav tuhgui baih yumaa. bi ch buur suuliin heden jil dandaa uuruur bairaa hulsulej yavsaar baigaad nileed zogigroh shinjtei bolson shinjte. za ter yah ve. bas neg thing bol Umnegobi Aimagt Khanbogd Sumand gazar avahar yavlaa baahan uzlee harlaa ireeduidee ashigtai baih yum bain gej uzlee naiztaigaa hamtraad Khanbogdod bas gazar avahaar tohirloo. tend uneheer ih yum boloh yum bol amidraliin ih uusver maan ch baij boloh yum gevch odoo yu heleh ve? tiishee yavsanii hereg bolj aav eej hoeriig World Energy Center- t acvaachiad irlee. eej aav hoer buun bayar ter dundaa eej ih bayarlav shiv ganc udaa ch gesen dee. huurhiis dandaa l hiih yumgui iish tiishee yavah sanaatai baidg bolovch medeej mungu gedeg zugeer hevtej baidg ed bish hoino. yamar ch baisn neg Khanbogdod gazar avsan baihad gazaraa tusghiglee australias ch yum uu bolomj baival hamtarsan company oruulaj ireh tuluvlugetei baigaa . mongold ene jil mash saihan zun bolloo gevch minii huvid ulaanbaatar hotod baisn bolohloor baahan l eruul mendee barag l muudgah shig bolloo gevch minii huvid yah ve heden sar bolood bucaj bain gevch end amidraj ajillaj baigaa humuus ter dundaa manaihan ger buliin humuus yanaa. ene ch odoohonmdoo humuust neg ih medehgui baigaa bolovch yavaandaa ene bola suudal bolno shuu yanaa iim tom hotod iim olon hun bas deer n eruul mendeeree hohircgooj bain shdee, za za bi chin yu bolov oo shaaj ugej baih chinee, gevch ene bol mini hamgiin ih harsan zuil ldee mongold baih hugacaandaa. bilguun nileed udaan uzeegui hun harin neted ih baih yumaa haaya haaya cvhctlah yum daa. lhamaa gedeg bagie bas l asuudaltai bagie bain lee shuu gevch olon jil uulzaldaagui baij baigaad ene udaa harin bie bienee sain tanij avlaa. gehdee l odoo mongold bas l naiz nuhud gedeg yum chin bas bagasaj baigaa yum baian shuu tun udahgui l baruuniihnii hemjeend ochih baih daa gevch magadgui minii huvid neg heseg gaduur baisn bolohoor bas naiz nuhudiin hureee bagassan ch baij boloh yum. zaya gedeg bagietei bas nileed heden udaa uulzaaa. odoo japan ruugaa harisan baina. minii huvid gevel odoogoor 5 jil garangiin daraa ene buh hugacaand zutgesen bosgoson amidral maan nuraj baigaagaar l baih shiv dee. odoo yaya geh ve taaraj tohirohgui abisn yum abilgui dee. odoo ingeed uhne geh yum bish caashaagaa buur l hatuu yavah hergtei abin daa. uur ch yah bilee dee bi chin. hen henii buruu ve gej yarih cag bish bolson l yum bolsn ene bol odoo minii shine bopdol ungersen yum bol ungersen aa harin ireedui bol uur shuu . za za suuliin ued setgel sanaagaar nileed doooguur baisn bolovch suuliin heden honogoos arai deeredej unenteigee evlerej ehleh shinjtei . er n ch tegeed evlerehgui bol setgel sanaagaar ih unaad abih shinjtei shuu hun gedeg amitan hichneen huurhen jijighen yum be dee. egcvh ene udaa bol minii hamgiin ih hecuu baisn cag hugcaa mun tursenees hoishi odoog hurtel hugacaand iim yumiig tuulaj yavsangui gevch gawaa bol gawaa aganc l bii ganc l duusna .MR.G

Sunday, August 31, 2008

gazartai bolloo

olon jiliin umnees mongold gaazriig huvchilaj ehelsen bolovch manaihan odoog hurtel hezee ch gazar avaj baigagui yum baina. getel unuuder gev genet gazartai bolloo za gazartai gej ch dee yamar ch baisn olood chuluugaar temdeg tavij orhiloo. jessie maan mash ih hatuu bain daa bi ih setgeleer unaj baih shinjtei baina, suuliin 5 jil garui zutgesen amidral maan gev genet l ingeed bnuraad ireh baisn gej uu itgej ch chadahgui l bain gevch udahgui tasmania yavaj avgai h8uuhedteigee uulzie daa ene chin. bi er n ingehed yu l bolood yavaad baigaa hun be dee.MR.G

Friday, August 22, 2008

Lhamaa MOSCOW gaas message iruuljee!

MR.G

Umnugobi aimagiin Khanbogd sum

yavahaar tuluvlej baina. ene buten sain uduriin ugluu garaad khanbogd sum oroj honood tsaashaagaa demchigiin hiid gedeg gazaraar oroood umnugobi aimagiin tuveer n orood ireh tuluvlugeetei yavna. negent l ingej mungu caasaa ureed yavaj baigaa hoino aav eejiigee neg gazar uzuulej bas delhiin energiin tuv geed baigaa ter demchigiin hiideer n neg orood ire gej shiidlee. olon jil auistralid amidraj abigaa bholovch tiish n aav eejee avaachij chadsangui gevch ene udaa bolomjiig ashiglaad neg umnugobi avaad yavya daa. ireeduidee bolomjtoi bolovol neg australia g uzuulehees dee. ene udaa yamar ch baisn umnugobi oroj gazariin asuudal huuculdeh sanaatai bain . meddeej shuud buteh asuudal bish bolovch ehluuleed orhison tohioldold yavaandaa buteh bailgui gej bodoj baina. ehleed ochij ehleliig n taviad yavaad daraa n aav ruu zamiii zardakl enee teree yavuulaad huucelduulej baiahad boloh shinjtei. uul n huviin heden gazaruud bolon uilchilgeenii zuvshuureltei gazaruud avya gej bdooj baigaa bolovch. nasaaraa gazariin talaar yu ch hiij uzeegui bolohloor odoogoor yag yu baidagiig neg ih sain tusuulegdehgui l baina. bodoj bodoj hamgiin zuv shiidver bol gazar deer n uuriin bier ochij sudlah n zuitei gej shiidlee. uul n bol ene sumiin negeehen hesegt n gazartai bolson baihad ireeduidee mash ih ashigtai baij bolh yum yadaj l uuruu business hiigeed buur galzuurahaa bolie gehd zaraad ch hamaagui ashig oloh bolomj hargdaaad baigaa yum daa. getel aav ejuud harin neg ih sian uhaj uguhgui l baih shig bain . en ulaanbaatart l gazar avah yum bodood baih yum getel end chin gazar geh yum ugui bolson bain shuu dee haana ch yamar ch zoruilattar gazar avah geed baigaa humuus baigaa yum buu med.
za tyer yah ve bi uurinheeree l yavay daa uul n helej oilguulahiig uzlee. za ter yah ve. yu ch boloogui baihad yum yarihaa bolie yadag ch baisn ochiod uzie.
lahmaa gedeg nuhurtei suuliin 2 sar shaham l nilej yavlaa getel bucaad yavchihlaa. bas bi gedeg hun chin ih hunderej abigaa gar bain shuu yu ch barag hiisen yumgui idej uuj narigsan l hun haragdah yum. yu bilee iim chin iim tasrhai bil uu yu bilee. ha haa ha
er n bol cag agaar ch jaahan seruusej ehleh shinjtei baina udahgui nuguu uvukl gedeg yum ireh gej baigaa shinjtei. dorjiind ireed barag l 3 sar bolloo aild baih n amargui l yum gevch ihehndee gaduur yavaj baigaa bolohoor neg ih daraa boloogui baih l gej bdooh yum daa. neg ih gavya baiguulsan yum shig irchiheed l hevteed baidg yum shig bodogdohgui baigaa daa.
za za baahan hun amitamtai taaraldaj l baih yum gevch uneheer nileed ingie tegie gesen humuus barag ugui boljee magadgui hureenii asuudal ch baij bolh yum hichneen hun n mungetei bilee hed n ugui bilee geed bodohloor bas l soni l bain shuu.
ulsiin ih hural n neg ih huraldaj uguhgui en uls nileed hundhen l baiga ayum baina. olympiig l ih uzej baih shiv dee odoogiin baidlara 4 medaltai bolood baigaa yum bain gevch 2 n odoogoor ungu n todorhoi boloogui baigaa yum baina. minii uuriin huvid bol yun medal enee teree gej bdooj baisn bur tasarsan yu bolj bain geech. manaihan chin buur alt mungu l gedeg bolson bain shuu dee. neg heseg nc h gesen sportoor amidraad abihaar bolson yum shigee.MR.G

Friday, August 15, 2008

Ulaanbaatariin agaariin boxirdolt

mas ihsej baigaa yum baina. er n l bol uvul n ger horoololiin utaa Zund n barij baigaa baishn bolon huuchin mashin gudamjinii tooosond daragdsan l gazar baih yum daa. yaj ch neg yum ene toosnoosoo saldag yum bol doo. boroo orosnii daraa zamuudiinh n usiig gadagshiluuldag suvagnuud n buglursenii ulmaas zam deeree togtoj bigaad l hatah yum tegeed ter n mashinuudiin duguinaas bosood l udur shunu ugui l toosondoo manantsan hot baih yum daa. iim baihlaar chin humus yaj eruul saruul amidrah yum be . medeej ter heden bolson bologui barij baigaa baishnguudiin cement uud bas ih baina. za huuchin avtobus bolon amshinuudiin ugaariig bol yarih ch yum bish er n bol humuus toohoo ch bolij dee. Uchigderiin ter altnii cuglaan deerees har5aj bauihad bugd l MINII MONGOL MINII L EH ORON MANDTUGAI URA ENEE teree geed l orilood l ceejee delsessen humuus l baih yum gevch tarhind n mash baga yumtai humuus bas ih bai shig bain daa tegej inegj saihan oriloj hashigraj baigaa murtluu ter hogoo haa saiguu hayaj bas durtai gazaraa baaj sheej shulesee haycgaaj baigaa l hargdah yum daa. iim humuustei chin bas yu yarih ve denduu yum. minii bodloor ene Ulaanbaatar hotiin olon zamuudiin hajuu taliin yavgan hunii zamuudiig shuud l bugdiig n cementleed orhivol buur neg taarchih yum shigee. baklai yum za za gevch er n suuliin euiin baidlas harahad bas neg heseg n bas l er n gagui boloj baigaa shinj temdeguud hargdaj bain shuu. uchigder tv geer songuuliin eronhii horoonii darga bolon eronhiilegch eronhii saiduudiin uulzlat garaj baian ternee s harahad odoonoos neg yum mongoliin tur eronhiilegch n jaahan sereh gej abiaa shinjtei yum haragdaj l abina. gevch magadgui bas show mayagiin yum hiij ard tmeniihee tolgoi turiig n ugaaj ch baij boloh l yum daa. MR.G

Mongolians wins Gold and Silver Medals at Olympics!

MR.G

Mngolchuud Alt Mungu avjee

Uchigder oroi ulaanbaatariin gudamjind estoi l neg uzeegui yumaa uzlee heden arvan mayngan zaluuchuud suhbatariin talbai bolon enh taivanii urgun chuluunuudiig harin ch neg duurgesen bailaa. bugd l changa sugnaldaj masjiniihaaa conhoor garan tugaa manduulaj buur neg budaa bolgoj baina. bas haa saiguu uuj idej oriloj charklasan humuus bugd l neg negendee mend hurgeed l bas l buun yum boloj bain shuu . ih l sonin sangdlaa sonin gedeg n urd n uzeegui yum gesen utgaaraa yum uu daa. er n ch manaihan ih uurchilegdej baigaa gazar bain shuu er . dandaa l huuchin shigee l yum bodood baidg getel end chin yum bolgon ih uurchiledgej abigaa yum baina . jishee humuusiin setgelee bolon ayaglaj aashilaj baigaa baidla enee teree geed l. hamgiin ih ineedemtei baisn yum n gevel mongol ulsiin eronhiilegch bol eronhii saiduud n sogtuu talbai deeree ireed oriloj duulaj baigaa n bailaa. haramsaltai n bas turiin duulaliinhaa ugiig n sain medehguii baigaa n ineedtei gevch yaya geh ve . bugd mongolchuud bayrlaj baihad bas eronhiilegch eronhii said n bayrlajh yagad bolohgui gej er n? he he gehdee l mash ih tenmeg hargdsan shuu . za tegeed enehuu uil yavdal chin bas ganchan altnii asuudal ch bish yum shigee . mash olon zuun jileer hyatad ulsiin zovshoordoggui ter tusgaar togtnol gedeg zuiliig ene ih ner huntei olon ulsiin temsceen deer hyatad ulsiin tengert n tugaa manduulaj turiin duulalaa egshilguulsen gedegeereee bas mash olon humuus bayarlaj cuglasan yum shig bain daa.
MR.G

Thursday, July 24, 2008

FIRST NON SMOKING COFFEE SHOP IN MONGOLIA

MR.G

Ajilgui bainaaa gedeg chin harin ch soliotoi yumnii neg yum baina daa

harin ch gej. Irseneesee hoish neg heseg baahan naiz nuhudteigee uuj ideed l baahan l yavlaa tegej yavahad neg ih yum bodogdsongui cag hugacaa hurdan ungurej bailaa. Harin suuliin ues uulzah nuhud n ch coorood l hiih ajil baihgui er n l jaahan sonin bolj ehelej baih chinee. Bas nuguu tooldog baridag yum n ch bas bagasaad irehleer chin uulzah uchirah hun ch bagasdag yum baina. 3 gazar ajiliin yarilclagand orson bolovch 400$ oos desh calin ugdeggui genee tegehleer chin bas yu yugui 400 tugrugeer Mongold bas amidrahad bas bolomjgui abin shuu dee yum yumniih n une n udur ireh tusam usuj baigaa gazar chin 4oo bol yalt ch ugui hangaltgui mungu yum baina. Getel haraad baihad humuus zugeer l neg companyd ajillad l hedhen caasnii calintai gesen hernee l udur algasahgui idej uugaad yavaad baih yum ene chin yasan sonin uls oron geech n ene ve? za er n tegeed mongold irsenii ganc avuushtai yum n mash ih gaduur dotuur yavaj amidraliig sain sudallaa. End irej l jaahan baij l uzehgui medrehgui bol zugeer neg heden doloo honogoor ireed amraaad yavaj baigaa humuust bol neg ih medregdeh yum alga yum bain shuu. Udah tusmaa ulam sain mederej oilgoj baina. Minii bodloor bol ene jil mash ih saihan orchintoi jil gej bodoj baina hervee Business ehlej chadah yum bol shuu dee. Yagaad gevel ingeed neg yum songuuli n bolood ungerlee tegeed neg nam n garaad irlee gedeg chin neg hesegtee l yum neg ih hudkehgui gesen ug shuu dee tegehleer ene ue bol mash ih bolomjtoi ue gej bodoj bain shineer business ehlegchided yalanguya. Mon manai ulsad nileed hed heden turuliin business udahgui shaardagdahj ehleh bas tiim turuliin business bas haragdaj l baina gevch ehlene gedeg n mash hecuu yum bain uulaasaa hangalttai ehleh mungutei bol bas ch huuchin ue bodvol bas ch gagui hund surtal enee teree n gagui boloj baigaa yum bain shuu dee. za yamar ch baisan sain sain business sanaanuud bain gevch hergejih n harin ugui yum shig bainaa bas ch zarim negen yumnuud bodoohondooo bas huleen zovshoorogdoh hureendee hureegui yum shig sangdlaa. Dorjoo avgai huuhediin hamt bas neg amerikaas irsen naiztaigaa niileed Arkhangai aimag ruu aylalaar yavsan bain bi gedeg hunu ailiin hooson geriig l haraj baih shiv dee. manaihan ger buliin huvid bugd dajgui l baicgaaj bain . yamar ch baisn uvdej havdaj uhechihgui bol ch uul n en d neg ih tasarchihsan yum ch alga l daa hamgiini gol n bugd neg yum hiij baihad l boloood l baih gaxzar yumaa. Daanch avdag n l baga yum daa baga caklintai bolovch iddeg uudag n bas dendsen shinjtei humuus ch er n zugeer neg ajil hiij baigaa nertei neg comopanyd orchihood l ter copmpaniasaa bagahan shig hund medegdehguigeer jaahan jaahan halbagdchihaad l suucgaaj baidg bolotoi. bas tatvar gedeg yumiig er n tuldeg hun bolon baiguullagg gej ugui bolotoi ingehleer chin manai ene uls geed baigaa yum chin odoo yaj hugjih yum bol doo za za neg ih hugjil enee teree geed shaadag bain sh dee. Ochigdor oroi Skeeter maan yarilaa sain baigaa gej bain yarij baital utas n tasarlaa yamar ch baisn ih l sain baigaa gene. Mash olon jiliin turshid ingej sain unnch baidg gadaad hun baidag l yum baind aa. sain huntei huhurlene gedeg ch bas sanaaniih bish l baih shuu. Bas Mongold humuus mash ih restoran bolon hoolnii gazaruudaar yavdag bolson baina. Uul n uuniig n tushigleed neg sain gaxzar neeh yum bol alah l yum shig bain daa gevch bolie doo odooMR.G

Wednesday, July 23, 2008

hooe bulgaatai unuudur uulzie gej bodoj baisn chin bi chin 1 udureer hocoroj yavaa hun bain shuu dee!!

unuudur chin 2 dahi udur gej bodood baisn chin unuudur chin 3 dahi udur baisn bain saya sanaad zalgasan chin yavsan baina geh yum daa.MR.G

zarim negen sanaanuud

ZA mongold ireed barag l 2 sar boloj baina yu hiisen be gevel arhi ih l uuj idej uuj nargij cengej baih shiv dee. harin ter huuhen gedegtei n estoi oroocoldsongui. Mongol huuhenduud ch ih zantai yum baina bi gedeg hun chin ch bas neg ih huuchin shigee baihaa bolison yum baina. Manai naizuud yah ve yag l huuchiniinh shigee l bas l huuhen enee teree geed l yavcgaaj l baih yum uulaasaa Mongoliin nuhcul baidal n iim yum shig bainaa. Neg l saihan huuhen zaluuchuud baih yum gevch untaj hevteh idej uuh deeree tulahlaaraa bas l arai l denduu bolson yum uu daa gej l bodogdoh yum daa. Medeej humuus yaj amidrah n hun buriin uuriin songolt mun bolovch hajuugaas n harahad bas l neg tiim jargasan humuus l baih yum daa. za za minii huvid bol uuriigee yay gej yvaaj abij bas hun amirtanii amidraliin hev mayag gedeg bol c neg ih nuluugui asuudal gej bodoj abina. za za yamar ch baisan. humuus saihan amidracgaaj abinaa mongold. naiz nuhud bain uuj ideh mungu n baina bas ajilaa hiicgeej baina. untaj hevtej chadaj baina uur er n yah yum be ajilaa hiih uedee hiij baina durgui bol hiihgui baij bas boldog yum baina iim jargaltai gazar gej er n haana bainaa ene delhii deer magadgui africt ajilgui humuus baij boloh l yum gevch tedend mungu baihguin yalgaa yum daa. irseneesee hoish neg muu exceliin munguur l uuj idej baina daa yasan ch untei bolson gazar ve dee ene mongol gedeg chin . Getel yaj bain geech humuus er n neg ih une haralgui l hool und huvcas hunaraa delguuruudees cugluulaj baigaa haragdah yum . tegehl;eer bas gagui ch yum uu gej bodoh yum. za minii tanidag heden humuus ch yag unendee helehed dandaa ih unetei gazxaruudaar n yavaad baigaa yum baina daa. Mongold hamgiin ih ordog gazar n Irish Pub gej neg gazar baina. Ajiglaad baihad humuus er n neg negendee haragdah gej l ordog yum shigee tegeed teriig n 12 geed haahlaar n tend baisn bugd humuus bas l neg negendee haragdah gedeg yum uu bugd l Metropois gedeg barand ordog yum baina. odoogiin baidlaar bol ene hoer gazar humuusiin show hiideg gazar n bolson baina. bas hed heden gazaruud bas baidg l yum baina. za za solioroj baina uugeer bi ern yah ch yum bilee dee.MR.G